Hela dagen väntade jag på att någon från vårdcentralen skulle höra av sig. Fem minuter över fyra på eftermiddagen ringde en stressad läkare äntligen upp för att hjälpa oss med medicineringen av Selmas öroninflammation. Läkaren började med att säga att ”Kåvepenin är ett väldigt vanligt penicillin som i princip alla barn får och det brukar aldrig vara några problem med det, så ni kan väl försöka lite till med att få i henne det”. Jag skulle aldrig besvära vårdcentralen om jag inte visste att vi redan provat allt och att det är helt omöjligt att få i Selma medicinen. Så jag förklarade hur mycket vi försökt, och efter att jag fått höra hur dumt det egentligen är att byta till ett antibiotikum av bredare typ så bestämde läkaren snabbt och lätt att det ändå var så vi skulle göra för att få i Selma den nödvändiga medicinen. Han funderade inte ens på att skriva ut Kåvepenin i tablettform istället.
Vilken lättnad det var när vi hämtat ut den nya medicinen och Selma svalde den utan minsta lilla protest. ”Det var en god medicin” sa hon, ”det ska jag berätta för doktorn nästa gång vi träffar honom”!
Nu ska Selma ta 3 ml Ery-Max två gånger om dagen i fem dagar istället för 10 ml av Kåvepenin. Ery-Max är ett antibiotikum av makrolid-typ och används oftast till patienter som är allergiska mot penicillin. Fördelen är att det smakar riktigt gott (körsbär) jämfört med Kåvepenin och att koncentrationen är högre vilket gör att en mindre mängd krävs. Nackdelen är att det är ett s.k. bredspektrum-antibiotikum som inte verkar lika specifikt som Kåvepenin mot enbart de bakterier som oftast orsakar öroninflammation. Därför finns det en liten risk för resistensutveckling.