I tisdags handlade Sveriges Radios program ”Kropp och Själ” om autism. Programmet fokuserade på orsaker till autism och eventuella framtida behandlingar.
Kropp & Själ ”Autismgåtan på väg mot lösning” 9 juni 2015
Orsakerna till autism har diskuterats länge, och det verkar vara otroligt svårt att fastställ dessa, om det ens är möjligt. Men, kan man inte ta reda på vad som är orsaken så är det i alla fall viktigt att ta reda på vad som inte är det. T.ex. så ansåg man fram till slutet av 1970-talet att autism var en extremt ovanlig sjukdom orsakad av ”kylskåpsmammor”, d.v.s känslomässigt kalla mödrar som inte knöt an till sina barn. En annan felaktig orsaker som varit på tapeten är vaccination mot påssjuka, rödahund och mässling. Vad man med största sannolikhet vet är att det finns en genetisk koppling till autism. Men de antal gener som man tror kan vara kopplade till autism är flera 100. Har man 3-5 av dessa gener så kan det vara orsaken till autism. Men den genetiska orsaken till autism behöver inte vara ärvd. Det kan också handla om nya genetiska förändringar. Men det är inte så att det enbart skulle finnas en genetisk förklaring till autism. Miljöfaktorer spelar också roll. Detta har visats genom att studera enäggstvillingar där den ena tvillingen har autism, men inte den andra. Enäggstvillingar har 100% identiskt genetiskt material och detta talar för att även miljön har ett finger med i spelet. Givet att den ena enäggstvillingen har autism är sannolikheten att även den andra har samma diagnos 56-95%. Detta visar på genernas tydliga roll, men det förklarar långt ifrån alla fall av autism och ofta är det nog så att generna och miljön samverkar. I radioprogrammet menade de att det nästan finns lika många orsaker som det finns autismfall.
Vad som verkligen fångade mitt intresse var en av de behandlingar som det forskas på för att förbättra hjärnas funktion vid autism. Som apotekare är jag i största allmänhet intresserad av nya läkemedelsbehandlingar, och som autismmamma blir detta så klart ännu mer intressant. Det finns en substans som heter bumetanid, som redan finns i form av ett vätskedrivande läkemedel. Bumetanid drar ut klor ur nervcellerna och påverkar på så vis balansen av signalsubstanserna glutamat och GABA. I fosterstadiet råder en viss balans mellan dessa substanser som sedan ändras till det omvända, men vid autism kan denna balans vara rubbad och likna den som råder under fostertiden. Förhoppningsvis kommer en större klinisk studie igång under hösten och substansen kan undersökas ytterligare vid autism.
Apotekare S. - SOM VILL BLI läkare 