Igår besökte vi Danmarks stora akvarium, Den blå planeten, i Kastrup. Barnen gillade verkligen detta ställe. Och visst var det mäktigt att stå framför de stora akvarierna och beskåda alla möjliga fiskar på nära håll. Vi fick se fiskar från de kalla haven i norr, fiskar från de varmare haven, fiskar som lever vid korallreven på andra sidan jordklotet, och fiskar från sjöar och floder i regnskogen.
Det som imponerade mest på Selma var nog den stora tunneln man kund gå in i för att se fiskar runt omkring sig. De säregna Hammarhajarna kände hon igen och kunde hon namnge direkt. De rosa och lila fiskarna vid korallrevet var så klart de som hon tyckte var finast. Om Oskar hade kunnat svara på vad han tyckte var bäst, så hade han antagligen svarat ”alltihop” eller ”vattnet”. Tyvärr blev han lika arg och ledsen varje gång vi gick ifrån ett akvarium till nästa, innan han förstod att det väntade ett nytt runt hörnet. Han var så fascinerad av det han såg. Men om det verkligen var fiskarna han fastande för eller själva vattnet vet vi faktiskt inte.
Utomhus fanns en fin lekplats med vattentema som vi trodde att Oskar skulle tycka om. Men strax intill fanns havet. Det lockade betydligt mer och han blev helt hysterisk när vi inte tillät honom att gå nära den farligt branta kanten ner mot Öresund. Det slutade med att vi fick dela på oss. Selma fick stanna kvar utomhus med pappa och leka färdigt, och jag gick in med en hysterisk Oskar som till slut blev lugn framför ett av de stora akvarierna, ätandes på en favoritbulle. Tillslut somnade han utmattad framför alla fiskarna. Det gick åt en hel bullpåse under besöket för att stävja Oskars alla utbrott. Tänk att något som han tyckte var så roligt frambringade så mycket frustration. Att bryta en rolig sak för att sedan göra något annat roligt är inte så lätt som man kan tro. De korta ögonblicken mellan varje aktivitet kan kännas oändligt långa och jobbiga om man inte riktigt förstår vad som är på gång.
Apotekare S. - SOM VILL BLI läkare 