Den här veckan

Helgen är redan här! Lite senare idag kör jag och barnen hem till mamma och pappa och stannar där tills imorgon. Det ser vi fram emot!

Den här veckan har jag varit på lungdispensären i Lund för att i måndags först göra ett tuberkulostest. Testet var negativt så i torsdags gick jag dit igen och blev vaccinerad mot tuberkulos. Det är i förebyggande syfte inför de kommande kliniska terminerna. Det finns ju en möjlighet att vi träffar tuberkulossmittade patienter. Tuberkulosvaccinet är inte 100% säkert men ger ändå ett visst skydd. Det är inget vaccin som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet, men det rekommenderas till s.k. riskgrupper. I våras påbörjade jag även hepatit B-vaccinering. Jag har fått två doser och den tredje och sista dosen blir i december.  Hepatit B sprids via kroppsvätskor och kan skada levern, medan tuberkulos är en luftburen smitta som främst påverkar lungorna.

Temat för veckans fall, föreläsningar och datorlaboration har varit nervsignalernas uppkomst, fortledning och överföring. Det är ett ganska krångligt område och fysikkunskaperna har behövts dammas av för att förstå hur de elektriska signalerna fungerar och påverkas av nervfibrernas och nervmembranens motstånd, storlek m.m. Fallet som ska redovisas på måndag handlar om ett nervgift som orsakar förlamning genom att blockera nervcellernas spänningsberoende natriumkanaler. Kan inte natriumjoner flöda in i cellerna uppstår ingen tillräcklig spänningsskillnad över nervernas cellmembran och det bildas ingen elektrisk signal.

Det har varit bokbytardag på skolan. Jag hade turen att komma över ett begagnat exemplar av senaste upplagan av den neurobiologibok vi behöver för den här kursen. Den billigare upplagan (500 kr) är slut över allt. Det finns bara en dyrare upplaga (1000 kr) att köpa, så jag blev nöjd när jag fick tag i ett ex. för 350 kr. Till veckans fall var dock informationen i den sedan tidigare införskaffade fysiologiboken tillräcklig, men när vi under kursens gång kommer att fördjupa oss i hjärnan och nervsystemet så kommer säkert min nyköpta bok väl till pass.

Selma fortsätter att visa stor glädje och entusiasm över att få gå till skolan. Hon tycker det är super kul! Den här veckan har hon fått sitt livs första ”läxa”. Den var helt frivillig, men Selma tog sig an den med stort engagemang. Hon har valt en liten bok i skolan som hon skulle läsa högt för oss hemma och sedan skriva och rita om.

När det gäller Oskar så ser det tack och lov ut som att förskolesituationen löser sig till det bästa. Vi föräldrar, specialpedagogen och förskolepersonalen har alla bett (tjatat på) förskolechefen om en resursperson till Oskar. I torsdags träffade vi den nya chefen och hon berättade för oss att hon anställt en resurs till Oskar. Varje dag mellan 8.30 och 12.30, från och med nästa vecka, ska det finnas en person speciellt för Oskar på förskolan. Den nya tjejen är utbildad barnskötare och kommer växla med en av ordinarie personal med att ha ansvar för Oskar. Förskolan har också  infört en ny rutin med en kontaktbok som alltid ska ligga på Oskars hylla i hallen. Där ska de skriva vad som händer under dagen, vad Oskar ätit, om han sovit o.s.v. Vi har känt att sedan Selma slutade på förskolan och inte längre kan berätta vad Oskar gjort under dagen så har hans tid där blivit som ett svart hål för oss. Det går ju inte fråga Oskar hur dagen har varit, och oftast är det inte samma personal där på eftermiddagen som på morgonen, så när vi hämtar får vi aldrig någon information om vad Oskar gjort. Även om man som förälder hela tiden måste trycka på och ta tag i saker själv, så känns det skönt att det mesta löser sig till slut. Jag hoppas och tror att Oskar kommer få en bra hösttermin på förskolan.

Annons