Det är nu klart att godkäntgränsen för tentan blev 59% (efter att några frågor tagits bort), vilket innebär att jag med mina 65% rätt klarade tentan. Jippi! Så otroligt skönt att slippa göra om den. Nu känns det som sommarlov på riktigt!
Den ganska låga gränsen för godkänt visar på att fler än jag tyckte att tentan var svår. Drygt 20% klarade inte tentan. Dessutom räknades sex frågor bort p.g.a. otydligt formulerade frågor/svarsalternativ vilket är ett tecken på att tentan nog var lite felkonstruerad. Det är första gången som tentan på den här kursen består av enbart flervalsfrågor så det är säkert inte helt lätt att hitta rätt svårighetsnivå på frågorna.
Efter att ha kollat igenom mitt resultat så kan jag konstatera att mina starkaste områden var hjärta-kärl, blodet och frågor kring det autonoma nervsystemet (icke viljestyrda delen av nervsystemet) och allmän farmakologi. Det ganska breda och stora avsnittet om mage-tarm, levern och näringsupptag gick sämst.
Apotekare S. - SOM VILL BLI läkare 
Grattis Sara!! Nu kan du verkligen få njuta av lite sommarlov!
Gratulerer! 🙂
Hej, jag vill bli läkare men kommer i sa fall vara 41 när jag är klar med läkarprogrammet. Jag har som dig barn varav ett med autism som tar en del tid. Jag är mycket motiverad att läsa utbildningen och har de ämnen och betyg som krävs om tur är. Hur har det funkat för dig med ofrivillig franvaro som vab eller annat? Har du missat obligatoriska moment och har du da fatt göra kompletteringsuppgifter eller hur fungerar det? Jag undrar ocksa hur mycket tid du lagt ned pa studierna per vecka, i skola och hemma? En sista fraga, jämfört med naturämnen pa gymnasiet, hur krävande är utbildningen? Själv läste jag in samtliga naturämnen som krävs samtidigt som jag jobbade heltid, upplevde möjligtvis fysik B som lite svar men absolut inte omöjlig. Din blogg inspirerande!
Hej!
Kul att du har hittat min blogg och finner den inspirerande! Jag tycker absolut att du ska söka till läkarprogrammet.Är du motiverad så klarar du säkert utbildningen. Själv kommer jag att vara 40 år när jag tar examen. Vi är ett gäng på ca 10 personer i klassen som är 30+. Den äldsta är strax över 40 år. Så åldern behöver du inte bekymra dig om. Jag tror det är positivt med en hel del livserfarenhet när man utbildar sig till läkare.
Under de tre terminer som jag gått nu har jag varit i skolan ca 3 gånger i veckan, och då ca en halv dag åt gången. Jag har i princip bara varit med på de obligatoriska momenten och hoppat över frivilliga föreläsningar. Det skiljer säkert lite mellan de olika utbildningsorterna hur upplägget ser ut. I Lund har vi PBL som innebär två obligatoriska gruppdiskusioner/redovisningar i veckan. Det tar ganska mycket tid att förbereda sig inför dessa redovisningar. Jag tror jag lägger ner ca 10 h i veckan på att plugga hemma. Jag jobbar 50% vid sidan av studierna och det fungerar eftersom jag hoppar över föreläsningarna och läser in de på egen hand. Kopior på föreläsningspresentationerna finns att tillgå vilket underlättar mycket. Men när de kliniska terminerna börjar räknar jag inte med att hinna med att jobba.
Det är svårt att beskriva hur krävande studierna är jämfört med gymnasiet. Men jag tror du måste vara beredd på att det blir tuffare. Men du har säkert stor nytta av att ha gymnasiekunskaperna färskt i minnet. Det är större mängd fakta som ska läsas in på kort tid, och tempot är ganska högt.
Under mina tre terminer har jag endast missat ett obligatoriskt moment p.g.a. VAB. Det var en PBL-träff som jag inte behövde ta igen i efterhand. Man får lov att missa ett par PBL-tillfällen per termin om man har giltliga skäl. Andra obligatoriska moment som t.ex. laborationer kan man ibland göra om vid ett senare tillfälle eftersom alla i klassen inte gör de samtidigt. Det brukar också gå bra att byta tid med någon kursare. I värsta fall får man göra om laborationen kommande termin. Men jag tror kursledningen är ganska tillmötesgående och gör vad de kan för att hjälpa till. Det är inte ovanligt att läkarstudenter har barn så jag tror förståelsen för VAB är ganska stor. Själv har jag den stora förmånen att få hjälp av mor- och farföräldrar om det krisar när barnen är sjuka.
Hoppas du satsar på läkarutbildningen, och hör gärna av dig om du har fler frågor. Lycka till!
/Sara
Tack för dina svar, jag aterkommer säkerligen med fler fragor framöver 🙂