Vi har hittills under höstterminen läst om infektionssjukdomar och kroppens immunsystem som bekämpar sjukdomsalstrande mikroorganismer (bakterier, virus och parasiter). Vi har nu lämnat infektionerna men fortsätter att läsa om tillstånd och sjukdomar där immunsystemet är inblandat. Den här veckan har allergi varit i blickfånget och vi har studerat de cellulära mekanismerna bakom allergisymtomen, samt läst på om de olika behandlingsalternativen.
Vid allergi sker egentligen en ”felkoppling” i immunsystemet. Kroppen överreagerar på något som egentligen inte är farligt. Det finns olika typer av överkänslighet. När en överkänslighetsreaktion är kopplad till ett immunologiskt svar och det bildas antikroppar mot ett ofarligt ämne kallas det för allergi. Antikroppar är molekyler som kan binda till skadliga ämnen så att de lättare kan tas om hand och oskadliggöras av immunsystemet. Den typ av antikroppar som bildas vid allergi påverkar celler i immunsystemet som heter mastceller. Mastceller kan frisätta olika ämnen som är irriterande för kroppen och som orsakar inflammation. Mastcellerna frisätter bl.a. ämnet histamin som påverkar t.ex. blodkärlen så att hud och slemhinnor blir röda och svullna. Histamin påverkar också vissa muskler som står utanför viljans kontroll, t.ex. musklerna som håller luftvägarna öppna.
Vanlig allergi som t.ex. pollenallergi ger lokal irritation i ögon, näsa och luftvägar. En kraftig allergi mot t.ex. jordnötter kan ge en allergisk chock, s.k. anafylaxi. Då påverkas hela kroppen. Blodkärlen vidgas av den massiva histaminfrisättningen vilket gör att blodtrycket faller. Ett mycket kraftigt blodtrycksfall kan göra att hjärnan inte får något blod vilket kan leda till döden om man inte snabbt ger patienten adrenalin.
Den vanligaste behandlingen av lindriga och måttliga allergibesvär sker m.h.a. antihistamintabletter. Den aktiva substansen i dessa tabletter blockerar effekten av histamin. Tidigare varianter av antihistamintabletter orsakade trötthet, men denna biverkan är inte alls lika vanlig för de moderna antihistamintabletterna.
Jag är själv väldigt tacksam för att antihistamintabletter finns. De säljs receptfritt på apoteket och är lätta att få tag på när besvären sätter in. Jag har på ”äldre dar” fått konstaterat att jag har både pollenallergi och kvalsterallergi. Pollenbesvär får jag bara när pollennivåer i luften är riktigt höga och kvalsterallergin känner jag mest av under hösten när det är väldigt fuktigt ute. Kvalster trivs där det är fuktigt och det finns ett tydligt samband mellan kvalsterallergi och vilken del av landet man bor i. Uppe i norr där luftfuktigheten inte är lika hög är besvären mindre, men här nere på västkusten är det fler personer som besväras av kvalster.
Tidigare utredde man allergibesvär genom att göra s.k. pricktest på huden där man med en nål applicerade olika ämnen i huden för att se om det skedde en lokal reaktion. Nu har man gått ifrån denna metod och istället tar men ett blodprov som skickas för laborativ analys där man undersöker om det finns antikroppar mot de specifika ämnena. Jag gjorde en sådan blodanalys förra hösten via vårdcentralen.
Apotekare S. - SOM VILL BLI läkare 
Tack , viken bra redogörelse! (Så skönt att man kunnat ersätta pricktest med ett blodprov.)