Projektarbete

Sista momentet på läkarutbildningens prekliniska del består av projektarbete (kandidatuppsats). Eftersom det inte ingick någon kandidatuppsats under min apotekarutbildning, endast en magisteruppsats, så måste jag alltså göra ett sådant arbete nu. Men magisterarbetet under termin 10 kommer jag att få slippa.

De första två veckorna av projektarbetet består av teoretisk undervisning där vi lär oss om statistik, epidemiologi, kliniska prövningar, forskningsetik och litteratursökning. Därefter är det dags för enskilt arbete där vi ska driva egna små projekt. Arbetet ska sedan redovisas både skriftligt och muntligt.

Jag har själv ordnat ett projekt som jag ska arbeta med. Jag har kontaktat en läkare/forskare inom barn- och ungdomspsykiatrin, och mitt arbete kommer att handla om autism och utgöras av en journalstudie. Mina två frågeställningar som jag hoppas kunna besvara när arbetet är klart är:

– Hur ser åldersfördelningen ut bland barn som diagnostiserat med autism före 7 års ålder vid BUP Malmö?

– Vilka riskfaktorer kan identifieras bland barn som diagnostiserat med autism före 7 års ålder?

Arbetet är tänkt att vara en förstudie (pilotstudie) till en framtida större journalstudie för att undersöka vilka riskfaktorer som kan identifieras utifrån en journalgenomgång. Med hjälp av informationen i journalerna kommer riskfaktorer inom följande områden att försöka identifieras och registreras: graviditetskomplikationer, förlossningskomplikationer, barnets status vid födelsen, sjuklighet under första levnadsåret, den sociala situationen, flerspråkighet, talutveckling, motorisk utveckling, beteendeproblem, föräldrarnas ålder, ärftlighet, födelseort, föräldrarnas födelseland och årtal när de kom till Sverige.

Autism debuterar redan under de första barnaåren och är i de allra flesta fall ett medfött syndrom. Antalet barn som diagnostiseras med autism har ökat kraftigt sedan syndromet definierades i mitten av 1900-talet. Prevalensen ligger idag kring 1-2%. Dels kan ökningen förklaras med ökad kunskap och bättre diagnosmetoder, men en reell ökning kan inte uteslutas. Det finns ett stort behov av att försöka förstå vilka faktorer som kan förklara den snabba ökningen. Alla orsaker och riskfaktorer vid autism är inte kända. Troligt är att delar av det centrala nervsystemet är drabbat och att tidigt debuterande autism har biologiska orsaker. Det finns sannolikt en ärftlig komponent vid autism, men utöver genetiska faktorer kan miljöfaktorer spela en avgörande roll. Autism kan också bero på skador förvärvade under fosterstadiet, i samband med födelsen eller under barnets allra första tid i livet. Det faktum att barn till utlandsfödda har en ökad frekvens autism har gjort att den ökade migrationen kan förklara en del av ökningen av autism hos barn i Sverige. Det finns många, men inga klarlagda, teorier kring detta. Allt från att mödrarna inte är immuniserade mot de vanliga infektionerna i det nya landet, D-vitaminbrist, till mer direkt sociala faktorer som ökad stress under graviditeten och nyföddhetsperioden.

Även om jag inte tror att jag kommer hinna komma fram till så mycket under min ganska korta forskningsperiod så ska det bli väldigt spännande att få göra det här arbetet. Autism är ju ett område som verkligen intresserar mig, och att få ägna skoltid till att lära mig ännu mer om detta och att få tid till att läsa de senaste forskningsresultaten känns som en stor förmån.

 

Annons