Oskar vattnar

Oskar följde med mig ut i trädgården ikväll när jag skulle vattna. Jag lät honom prova att hålla i vattenslangen och han blev helt till sig av glädje. Efter en liten stund försvann han in men kom snabbt ut igen och sträckte fram sin mobiltelefon. Jag trodde först att han vill att jag skulle spruta vatten på den och sade ”nej”. Men så förstod jag att han vill visa mig något på telefonen. Han hade letat fram ett avsnitt med Nicke nyfiken där han besöker brandstationen och provar att spruta med brandmännens vattenslang. Oskar tjöt av glädje när han hjälpte till att vattna samtidigt som han tittade på hur Nicke Nyfiken sprutade med vattenslangen i filmklippet på mobilen. Det var så fantastiskt att se att Oskar 1.) ville vara med och vattna, 2.) ville dela det han tänkte på med mig genom att visa mig filmklippet på mobilen, 3.) kunde dra parallellen mellan vår vattning av trädgården och avsnittet han sett med Nicke nyfiken på brandstationen, 4.) han visar att han kan härma Nicke nyfiken. Så många år som vi har tränat på att få Oskar att interagera med oss och dela sina intressen med hos, samt att härma. Ikväll gjorde han allt detta i en och samma situation. Detta visar att han faktiskt kan, bara vi gör något som passar honom!

Kostymprovning

SVT håller på att spela in årets juldrama ”Systrar” (arbetsnamn: ”Sommaren -68”) här i södra Skåne. Både jag och Selma ska vara med som statister när de ska spela in en stor demonstration i Malmö senare i sommar. Idag var det dags för kostymprovning. Eftersom tv-serien utspelar sig 1968 så är det kläder från den tidsperioden som gäller. Kostymförrådet är placerat i Sjöbo så vi var där och provade ut kläder till inspelningsdagen. Jag tror (och hoppas) att ingen kommer att känna igen mig. Jag blev inte så värst vacker i kortklippt peruk, polotröja och manchesterjacka. Selma blev däremot väldigt söt i veckad hängslekjol och röda knästrumpor.

 

Midsommartävling

Eftersom vi kom hem från Bulgarien på midsommaraftons eftermiddag så hann vi inte vara med vid dansen kring midsommarstången. Men vi slöt upp med de andra i svärföräldrarnas trädgård. Vi grillade, åt jordgubbar och tårta, och så genomfördes sommarens viktigaste tävling (näst efter fotbolls-VM). Gissa vilka som knep första- och andraplatsen? 😉 Selma fick fina tröstpris för att hon var med kämpade trots sin skadade arm. Vi hade en väldigt trevlig midsommar!

Bulgarien 2018

                        

Här kommer en bildkavalkad från vår vecka i Sunny beach. Vi har trots allt haft en väldigt bra semester. Vädret har varit perfekt, poolerna behagligt svalkande, maten jättegod och vi har haft väldigt trevligt sällskap. Det har fungerat hur bra som helst, och Oskar har varit väldigt lugn och tillfreds. Jag tror han börjar känna igen sig och känner sig trygg med att vara där. Han har badat massor! Selma har även hon varit duktig. Hon har inte beklagat sig en enda gång trots sin skadade arm. Vi har verkligen kunnat njuta av semesterveckan!

Avresa från Sturup tidigt på morgonen. Oskar fick bilder för att lättare förstå vad som var på gång.

Flygningen som tog knappt 3 timmar gick jättebra.

Glada och förväntansfulla barn på Burgas flygplats. De klarade den lååånga kön till passkontrollen hur bra som helst.

Bussresan från flygplatsen till hotellet tog drygt 30 minuter.

Majestic beach resort som ligger i den lite lugnare delen av Sunny beach.

Vår tvårumslägenhet med balkong.

Vi spenderade många timmar i poolen varje dag.

En eftermiddag kom det en liten, liten regnskur och då fick Oskar hela poolen för sig själv.

Ibland kom Bamse och hälsade på vid frukosten.

Vi njöt av hotellets goda kvällsbuffé.

När Sverige spelade VM-match så klädde vi oss i gult och blått och hejade.

 

Det serverades många goda drinkar, både med och utan alkohol.

Den fina stranden i kvällsljus. 

   

En kväll provade vi hotellets bulgariska restaurang. Där fick vi en trerätters middag med traditionell bulgarisk mat. Jag åt shopska, som är en bulgarisk motsvarighet till grekisk sallad. Till huvudrätt provade jag en fisk som smakade betydligt bättre än vad den såg ut. Barnen fick kycklingspett serverade på svärd.

Det blev endast ett dopp i havet eftersom barnen fördrog poolen.

 

Kvällsutflykt till Nessebar, en ort med anor från medeltiden.

  

Fotbad bland fiskar.

Detta var vår fjärde vistelse på hotell Majestic och vi lär komma tillbaka igen.

Hemfärd med flygbolaget BRA och det flygplan som svenska fotbollsförbundet brukar flyga med.

Vi var åter på Sturup på midsommarafton.

Bruten arm i Bulgarien

Vi har varit på en veckas chartersemester i Bulgarien på härliga Majestic beach resort där vi varit tre gånger tidigare. Den här gången var vi där tillsammans med goda vänner. Vi kom dit förra fredagen vid lunchtid och allt började bra. Men på lördags kvällen när Selma lekte i en av hoppborgarna vid strandpromenaden så föll hon olyckligt och skadade sin vänstra arm. Jag hörde direkt på hennes skrik att hon gjort sig riktigt illa, och det första hon sade var att hon inte kunde röra armen. Armen hängde slapp. Hon hade fruktansvärt ont kring armbågen som började svullna upp lite. Jag misstänkte direkt att armen kunde vara bruten. Så vi ringde till SOS International i Köpenhamn som gav oss anvisningar om vad vi skulle göra och vilket sjukhus vi skulle bege oss till. Vi packade ihop var sin ryggsäck med det viktigaste och sedan tog vi hela familjen en taxi till Life Hospital i staden Burgas 40 minuter bort. Selmas arm försökte vi stötta med hjälp av en kudde så att det inte skulle göra allt för ont. Jag gav henne även Alvedon. Väl framme på sjukhuset kom det ganska fort en barnläkare och tittade lite snabbt på armen. Sedan skickade sjukhuset en bil för att hämta röntgenpersonal som var ledig. Efter ca 15 minuter kom en kvinna som visade oss ner till röntgenapparaten i källaren. Ganska hårdhänt placerade hon Selmas arm på röntgenbordet utan att ens fråga om smärtlindring. Efter en liten stunds väntan fick vi veta att Selma hade en fraktur i armbågen och att hon skulle läggas in för ev. operation. Endast en av oss fick stanna med henne så jag blev kvar på sjukhuset. Då var klockan ungefär 22 på kvällen och Selma var jättetrött. Vi blev hänvisade till ett litet rum på tredje våningen. Ingen personal följde med oss in på rummet. Jag tände lampan men fick snabbt släcka igen när jag blev varse om två äldre damer som låg och sov i varsin säng på rummet. Rummet som egentligen bara var avsett för två patienter hade en extra säng till Selma vid ena väggen. Efter mycket smärta och stor försiktighet lyckades jag lägga henne i sängen och stötta armen med den enda kudden som fanns till hands. Som tur var hade hon ju med sig sin egen kudde också. Medan Selma slumrade till en stund i det varma rummet försökte jag lista ut var jag skulle bli av. Jag hittade en stol som jag trängde in vid fotänden av Selmas säng. Runt midnatt kom det in en ung läkare som frågade vad som hänt Selma och om Selma behövde smärtlindring. Vi fick veta att vi var tvungna att vänta tills nästa dag innan vi kunde få vidare besked om vad som behövde göras med Selmas arm. Vi fick också veta att Selma skulle vara fastande för att vara förberedd på operation. Jag försökte lägga mig för att vila sidan om Selma i hennes säng, men jag var så rädd för att stöta till hennes arm. Det blev en lång tuff natt utan sömn. Selma kunde inte heller sova och var väldigt ledsen. På morgonen kunde ingen ge oss besked om vad som skulle hända. Någon sa att ortopeden skulle komma klockan 9.30, någon annan sa att det inte var säkert att det skulle komma någon ortoped idag eftersom det var söndag. Efter en stund fick jag tag i en tredje person och sade att vi var tvungna att stanna till måndag för operation. Det kom en en sköterska som ville ta blodprov på Selma inför operationen. Utan att tänka sig för tog hon ett stadigt tag om Selmas vänsterarm för att sticka. Selma skrek till och blev jätteledsen och jag skrek ”No! Stop, stop, the arm is broken!”. Kvinnan som skulle sticka kunde inte ett ord engelska så det kom en annan personal som kunde tolka. Jag sa att det fortfarande inte varit någon ortoped och hade tittat på Selma och hennes röntgenbilder och att jag ville att vi skulle vänta med blodprovstagningen. Men det gick dom rakt inte med på utan tog hela fyra rör blod från Selmas högerarm. En stund senare lyckades jag hitta en kille som pratade bra engelska. Han lovade att ringa en av ortopederna som var ledig och fråga om hon kunde komma in till sjukhuset för det var även en annan patient som behövde en bedömning. Tack och lov kom läkaren ganska fort. Hon konstaterade att Selmas fraktur såg fin ut. Den behövde inte opereras och inte heller gipsas, utan en stödjande slynga skulle vara tillräcklig. Hon ordnade en sådan och strax innan lunch kunde vi tack och lov bli utskrivna. I utskrivningsdokumenten som vi fick med oss stod det att Selma har en caput radii-fraktur, d.v.s en strålbensfraktur i armbågsleden. Tydligen är det en ganska vanlig typ av skada hos barn som faller och tar emot sig med raka armar. Vi fick även resultaten av blodproverna, ca 40 olika prover hade analyserats (helt i onödan). Många prover var i mina ögon helt irrelevant för en ev. operation. Kanske var det ett sätt att tjäna lite extra pengar. Men tack och lov så slipper vi betala för sjukvårdsbesöket. Även om detta säkert var ett bra sjukhus i bulgariska mått mätt, så är det inte alls i samma nivå med den svenska sjukvården. Särskilt bemötandet skiljer sig åt. I Sverige bemöts barn på ett helt annats sätt. Selma var oerhört tapper på sjukhuset. Efter ett par dagar blev Selma glad och pigg igen och kunde bada och leka, och vi kunde trots det som hänt ändå njuta av semestern.

Den förändiska hoppborgen.

 Selma i sjukhussängen. 

 

 

Sommarlov för Oskar

Igår var det Oskars sista förskoledag för den här terminen. Nu väntar ett 10 veckor långt härligt sommarlov! Oskars förskola flyttade i början av vårterminen och slogs ihop med en annan förskola. Vi var oroliga för hur Oskar skulle hantera omställningen, men det gick långt över förväntan. Han trivs hur bra som helst på den nya förskolan och det har aldrig varit problem med att lämna honom.  Oskar börjar bli mer intresserad av de andra barnen på förskolan och vill oftare vara med och se vad de andra gör. Även om han inte leker med andra barn så är det ett stort steg i rätt riktning att andra barn väcker hans nyfikenhet. Till hösten ska Oskar vara med i en ”BUS”-grupp (Barn i Utvecklande Samspel) på barn- och ungdomshabiliteringen på sjukhuset. Det är en grupp för barn med autism och deras föräldrar och förskolepersonal. Barnen ska träna på grundläggande gruppfärdigheter (sitta i ring, stå i kö m.m.) och enkla lekar.

Vi inte haft så mycket kontakt med habiliteringen under vårterminen. Men det blir ju desto mer till hösten. Fast nu i maj har det varit ganska intensivt med fyra träffar. En träff med logoped och specialpedagog för att följa upp Oskars utveckling, en informationsträff angående höstens BUS-grupp och en två-dagars föräldrautbildning om videomodellering. Utbildningen handlade om hur man kan göra egna pedagogiska och instruerande videor som Oskar kan se på för att lära sig nya färdigheter. Det bästa sättet att nå fram till Oskar är genom surfplatta/smartphone. Han är inte särskilt intresserad av att se och lära genom oss. Många barn med autism är extra förtjusta i ljust smartphones och surfplattor. Främst eftersom det är kravlöst och förutsägbart, och så klart visuellt tilltalande. Ett videoklipp ser lika dant ut varje gång det spelas upp och många filmer på t.ex. Youtube är väldigt färgglada och roliga. Vi har testat att göra små filmer med vardagsföreteelser men de lockar inte alls. Oskar vill inte titta på dem. Antagligen för att de inte är lika fina och roliga som allt som kan hittas på Youtube. Tanken med videomodellering är god, men jag förstår inte hur vi ska bära åt oss för att få Oskar att titta på filmerna. Borde det inte finnas någon som kan göra fina animerade, färgglada och pedagogiska instruktionsfilmer för barn, och som visar sådant som att tvätta händerna, borsta tänderna, klä på sig m.m.?

Medicine kandidatexamen

Nu är jag inte bara leg. apotekare och farmacie magister. Till min lilla lista av akademiska examina kan jag även lägga till medicine kandidat! Igår var det dags för muntlig examination och jag fick presentera och försvara mitt kandidatarbete. Allt gick bra och jag kan nu kalla mig läkarkandidat. Jag är så glad, och faktiskt lite stolt, att jag tagit mig igenom halva utbildningen. Alla obligatoriska moment är genomförda och godkända. Jag har inget som släpar efter och kan nu med gott samvete njuta av ett långt härligt sommarlov. Den här sommaren ska jag inte jobba särskilt mycket, utan det blir en sommar med tid för familjen och tid för återhämtning efter två ganska intensiva terminer.

Det var lite nervöst att presentera min uppsats. Men allt gick bra och de andra studenterna tyckte det var ett intressant!

Badhelg

Både igår och idag har vi sökt oss till vattnet för lite skön svalka. Den här otroliga sommarvärmen som förvånat oss alla tar på krafterna. Inte ens barnen vill vara ute i trädgården längre. Oskar går gärna ner i källaren och sätter sig på det svala källargolvet istället.

Oskar tjöt av glädje igår när vi badade på Segevångsbadet. Han älskar verkligen att bada. Men till vår stora förvåning blev han ledsen och ville inte alls bada när vi idag begav oss till vackra Vombsjön. Selma däremot badade desto mer. Hon är ett riktigt vattendjur och var mer under än ovanför ytan.

Segevångsbadet

Vombsjön