Nybliven 7-åring

Familjens minsting, vår lille prins, har fyllt sju år i veckan och igår vankades det födelsedagskalas. Trots coronatider så valde vi att stå fast vid vår plan att fira tillsammans med närmsta släkten eftersom alla kände sig friska. Det blev en trevlig kväll tillsammans och Oskar verkade väldigt nöjd med det hela.  Han tyckte det var kul med alla paket och alla fina saker som gömde sig däri, han åt med god aptit av pizzan vi beställt åt honom, han blåste ut ljuset i födelsedagstårtan och han lekte och mös med gästerna i vars famnar han gärna kröp in i.

Selma såg fram emot kalaset och var väldigt delaktig i alla förberedelser. Hon bakade blåbärsmacarons och små päronbiskvier. Till den italienska buffén vi bjöd på bidrog hon med sin paradrätt bestående av pasta, räkor, parmesan, vitlök, chili, soltorkade tomater och persilja. Hon var med och gjorde pastasallad, rörde i risotton så den inte brändes vid, följde med till köttaffären och hjälpte till att provsmaka och välja det kallskurna. Och så klart var hon med och dukade, dekorerade borden och blåste upp ballonger.

 

 

Underläkarvikariat

Jag är så glad! Jag har lyckats få ett vikariat som underläkare i sommar. Sådana tjänster växer inte på träd och är väldigt eftertraktade. Tjänsterna annonseras inte ens ut, utan man måste själv aktivt söka rätt på ansvariga personer på klinikerna och fråga om de behöver förstärkning under sommaren. Efter nio avklarade terminer (av totalt elva) på läkarprogrammet har man rätt att arbeta som underläkare, vilket nästan alla läkarstudenter vill göra på sommarloven. Vi är många som vill ha dessa underläkartjänster och så klart prioriteras sökanden med flest antal avklarade terminer och särskilt de som har läkarexamen eller till och med är legitimerade efter fullgjord AT.

Från termin 9 på läkarprogrammet fram till specialisttjänstgöring (ST) räknas alla som underläkare. Först är man läkarstudent/läkarkandidat, sedan läkare innan examen, därefter examinerad läkare, för att sedan bli AT-läkare. Efter avklarade AT (allmäntjänstgöring i minst 18 månader) är man legitemerad läkare. Som legitimerad läkare kan man sedan specialisera sig inom ett specifikt område för att efter fem år bli specialist. Därefter kan man så småningom söka tjänst som överläkare.

Anledningen till att så många läkarstudenter vill arbeta som underläkare på sommarloven är inte enbart p.g.a. att det är roligt, lärorikt och ger ett välbehövligt tillägg till studiemedlet från CSN, det är också en värdefull merit inför ansökan till AT. Tyvärr finns det inte lika många AT-tjänster som det finns nyutexaminerade läkare så konkurrensen om AT-platserna är stenhård. Väntetiden för en AT-plats på SUS är i genomsnitt ca 10 månader, d.v.s. det krävs 10 månaders arbete som underläkare förutom personlig lämplighet och en lyckad anställningsintervju. Helst ska man ha arbetat på det sjukhus man söker AT på, eller i alla fall inom samma region. Om allt går som det ska så kommer jag få ihop 2,5 månaders vik.tid i sommar och det ger mig förhoppningsvis även bra referenser att ange i AT-ansökan. Andra meriterande faktorer vid AT-ansökan är tidigare erfarenhet (arbete efter annan akademisk utbildning), forskning och anknytning till AT-orten. Jag gör allt för att försöka få en AT-plats i Malmö/Skåne och gärna så snabbt inpå examen som möjligt. Väntetiden för AT är kortare i andra delar av landet, men jag tänker absolut inte flytta från familjen i 18 månader.

Jag fick första indikationen om en möjlig sommaranställning för några veckor sedan. Sedan kom Corona i mellan, men i veckan fick jag äntligen möjlighet att träffa ansvarig läkare som gav mig beskedet att tjänsten är min.  Så i sommar kommer jag att jobba på Mag- och tarmavdelningen och på Mag- och tarmmottagningen på SUS här i Malmö. Det tillhör det medicinska området gastroenterologi och hepatologi vilket betyder sjukdomar i mag- tarmkanalen och levern. Det ska bli väldigt spännande och lärorikt! Det känns både kul och lite läskigt att få prova på att stå på egna ben som läkare. Den enda nackdelen med att jag lyckades få ett underläkarvik. är att det blir mindre ledig tid tillsammans med familjen i sommar, men å andra sidan är det kanske rätt sommar att arbeta på då det inte är läge för några utlandsresor. Förra sommaren var en extra lyxig långledig sommar med barnen och planen redan då var att istället försöka jobba desto mer den här sommaren.

Fortsatt praktik trots Corona

Det är mycket som inte är som vanligt just nu, och man vet inte vad som kommer att hända från den ena dagen till den andra. Men än så länge ska vi läkarstudenter fortsätta vår praktik som vanligt i den mån det går. Det är viktigt att vi får se och göra det som krävs för att bli godkänd på kursen. Det har varit en intressant och bra vecka där jag främst träffat gravida patienter. Jag har varit på den delen av BB där gravida med någon form av komplikation vårdas eller kommer för att bli igångsatta inför förlossning. Där har jag bl.a. varit med vid ett vändningsförsök där bebisen i magen låg i säte (med rumpan ner) och som med läkarens hjälp lyckades vända sig rätt med huvudet nedåt. Jag har också varit på ultraljudsmottagningen där man kontrollerar bebisarna i magen under graviditeten, men även gör ultraljud på icke-gravida kvinnor för att titta på livmoder och äggstockar och bedöma t.ex. endometrios och utomkvedshavandeskap. En förmiddag var jag på en barnmorskemottagning inom primärvården där jag träffade gravida kvinnor som kom för ordinarie kontroller och de som kom på efterkontroll efter förlossning. Det har varit väldigt trevliga praktikdagar även om de har kantats av corona-oro, extra mycket handtvätt och handsprit och avvisande av medföljande partners som tyvärr inte längre får följa med de gravida kvinnorna på kontroller. Gårdagens obligatoriska case-diskussion där vi går igenom påhittade patientfall fick göras via videosamtal på datorn, och dagens föreläsningar är inställda men kommer att filmas så vi kan se de digitalt istället. På söndag väntar ett nattpass på förlossningen som startar 21.15. Spännande så klart! Men hur ska jag lyckas hålla mig vaken om det inte händer så mycket? Jag är ju van att sova senast klockan 22….

Makramé

Förra helgen när vi var hemma hos mina föräldrar fick Selma lära sig knyta makramé. Hon hade sett en nyckelring i makramé och ville gärna göra en egen. Mamma plockade fram sin sparade makraméplatta från 1970-talet och satte igång att lära Selma knyta. Selma tyckte det var superkul och fick låna med sig plattan hem.

I måndags köpte jag nytt färgglatt makramégarn och Selma började genast skapa egna nyckelringar. Hon delar glatt med sig av sitt hantverk till klasskompisarna som efter noggrant nedtecknade beställningar fått välja vilken färg de ska ha på garnet och pärlorna och om de vill ha med eller utan fransar.

Kul med en ny hobby och att gammalt handarbete lever vidare!

Obstetrik och gynekologi

Den här veckan har det varit introduktion på Kvinnokliniken. Nu väntar spännande veckor inom gynekologi och obstetrik (graviditet och förlossning). Vi har fått en rundvisning på KK i Malmö som är ganska stort och består av bl.a. förlossning, BB, specialistmödravård, ultraljud, reproduktionsmedicin, operation, gynekologisk mottagning, gynekologisk avdelning och gynekologisk akutmottagning. Veckan har också bestått av övergripande föreläsningar, diskussion av påhittade patientfall och praktisk färdighetsträning. Vi har tränat på att göra gynundersökningar, först på docka och sedan på frivilliga patienter. Vi har fått introduktion till handläggning av normal förlossning, hur barnet ska rotera för att komma ut på bästa sätt och vilka handgrepp som ska användas för att ta emot barnet och skydda kvinnans underliv från skador. Vi har också fått titta på moderkakor för att lära oss bedöma dessa. Det är viktigt att försäkra sig om att hela moderkakan kommit ut vid förlossningen och att ingen del fastnat i livmodern.

Nästa vecka väntar praktik på en av stadens barnmorskemottagningar (tidigare kallad mödravårdcentral), BB samt ultraljudsmottagningen. Jag ser verkligen fram emot veckan!

Slut på psykiatrikursen

Nu lämnar jag den psykiatriska kliniken för att nästa vecka börja bekanta mig med kvinnokliniken. Den är terminen stannar vi ovanligt länge på varje ställe, hela sex veckor. Det har varit kortare placeringar under tidigare terminer, vilket har gjort att det känts ganska stressigt.

Jag avslutade min placering inom psykiatrin med att vara på psykiatriska akutmottagningen samt en dag på beroendecentrum. Det finns tre avdelningar för beroendevård på sjukhuset i Malmö, och jag var på avdelningen för opioidberoende. Dit kommer patienter med opioidmissbruk, främst heroin, som ska avgiftas och därefter få substitutionsbehandling med metadon eller buprenorfin som tar bort drogsuget. Under avgiftningsperioden får patienterna hjälp med att behandla abstinenssymtom. Abstinenssymtomen av heroin kan vara väldigt plågsamma, men är oftast ofarliga. Till skillnad mot t.ex. alkoholabstinens som kan vara dödlig och framkalla svåra epileptiska kramper. Läkemedelsföretaget jag tidigare arbetat på är väldigt framgångsrikt inom substitutionsbehandling och det var kul att deras metadonpreparat förekom på avdelningen.

Mina helgpass på psykakuten var tyvärr inte så givande eftersom det var väldigt få patienter där då. Men jag fick träffa desto fler patienter där när jag var där på en vardag. Det är många tragiska och sorgliga livshändelser man får ta del av inom psykiatrin och det är ibland inte särskilt konstigt att patienterna mår så dåligt som de gör med tanke på allt de gått igenom. Patienterna på psykakuten ger väldigt olika gensvar. En del bönar och ber om att få bli inlagda, medans andra inte alls vill eller förstår varför de måste stanna kvar på sjukhuset. Jag träffade en patient på psykakuten som helt plötsligt blev utåtagerande och sparkade och slogs. Ingen kom till skada, men det var ändå en omtumlande situation att vara med om. Samtidigt var det bra att se vilka rutiner som finns för att ta hand om våldsamma patienter och hur fort personalen fick kontroll över situationen.

Jag har lärt mig mycket under dessa sex veckor inom psykiatrin som jag kommer bära med mig och få användning av  framöver. För oavsett var jag kommer jobba i framtiden så kommer jag som läkare att träffa patienter med psykiatriska besvär. Det känns inte längre lika läskigt att närma sig dessa patienter. Jag vet vilka frågor som är viktiga att ställa och hur de bör ställas för att bedöma patienters psykiatriskt status, och jag vet hur jag ska slussa patienterna vidare för rätt vårdnivå om jag inte själv kan hjälpa dem.

Frösådd

Nu längtar vi efter vår och sommar, solljus och värme, och vi drömmer om solvarma tomater, söta smultron och prunkande solrosor. Jag och Selma ska försöka driva upp egna små plantor från frön. För en månad sedan sådde vi tomater, paprikor och solrosor. Nu har vi utökat vår lilla odling på fönsterbrädet med rabarber och smultron. Vi får se hur det går och håller tummarna för att det lyckas. Så småningom när utomhustemperaturen tillåter ska vi även så lite fröer i odlingsbäddarna i trädgården.