Barnmat i olika former

Oskar har så smått börjat att äta frukt- och grönsakspuréer. Då jag är ganska bekväm av mig så har det till en början blivit färdigköpta puréer på burk. Det är lätt att känna sig som en ”dålig mamma” när man lastar kundvagnen full av burkmat. Men den färdiga burkmaten är nog inte så dum egentligen eftersom den är tillverkade efter konstens alla regler och innehåller alla viktiga näringsämnen i rätta mängder. Fast samtidigt så är det ju inte så mycket besvär att göra egna puréer när man ändå är igång i köket med att skala och koka potatis till övriga familjen, så idag slog jag till och gjorde en potatis- och majspure till vår lilleman.

Snabbt och lätt gick det att göra mat till lillebror.

Smakportionen åts upp i ett nafs. Kanske är det så att mammas mat är godast ändå 😉

D-vitamindropparna är såklart viktiga att komma ihåg. D-vitamin påverkar nivåerna av kalcium i kroppen och främjar bildandet av ben och stärker därmed skelettet. När jag var barn var det AD-droppar som rekommenderades, men nuförtiden är många livsmedel berikade med A-vitamin och ytterligare tillskott anses onödigt. Före introduktionen av AD-droppar var det fiskleverolja som rekommenderades.

I en av mina loppisfyndade böcker som är från 1942 kan man läsa att barn ska få fiskleverolja under vintern för att minska risken att drabbas av engelska sjukan. En viktig källa till D-vitamin är nämligen solljus.

I samma bok kan man läsa om de fasta mattiderna som gällde för spädbarn, samt att vid kl 14-målet ska man när barnet är 5 månader gammalt ge saft av nypon, apelsin eller tomat. Det var ord och inga visor, och inte uppmuntran till fri amning direkt. Varför skulle saften ges vid just 14-målet tro? Och hur får man ett spädbarn att sova 8 timmar utan mat?

Storasyster äter mat på dagis 2-3 gånger i veckan. Där serveras det minsann riktig restaurangmat. Förskolan har inget eget kök utan får mat från en cateringfirma i stan. Av menyn att döma verkar det vara riktigt bra mat.

Förfalskade läkemedel kan vara riktigt farliga eller helt verkningslösa.

Som för så många andra produkter och branscher förekommer det förfalskning, piratkopiering och illegal handel även inom läkemedelsområdet. Att handla via internet är populärt och smidigt, och många lockas säkert av lättillgängligheten och de låga priserna. Men man ska vara försiktig och endast handla av de av läkemedelsverket godkända och kontrollerade webbapoteken. För den olagliga handeln med mediciner och försäljningen av förfalskade läkemedel är som störst just på internet. Det har till och med hänt att oseriösa företag har stulit information och bilder från ett godkänt företags hemsida och utgett sig för att vara eller samarbeta med företaget fastän de istället sålt sina egna icke godkända produkter.

För att vara säker på att det är ett godkänt apotek ska den nationella apotekssymbolen finnas på webbsidan. Symbolen ska vara synlig både på startsidan och på alla beställningssidor där läkemedel erbjuds. När man klickar på symbolen ska man hamna på läkemedelsverkets hemsida. 

De oseriösa och illegala företag som handlar med läkemedel tar till alla möjliga fula knep. Det kan handla om utgångna läkemedel, produkter med en lägre eller t.o.m. högre halt av den aktiva substansen, eller produkter utan något aktivt ämne alls. Det kan också vara så att preparatet innehåller ett helt annat ämne än vad som framgår av innehållsdeklarationen. I vissa fall har man hittat farliga föroreningar som tegeldamm, bläck, väggfärg och golvpolish i produkterna. Det är inte heller säkert att produkterna tillverkas under kontrollerade former och uppfyller hygienkraven för läkemedel.

Förfalskade läkemedel är ofta väldigt snyggt förpackade i kartonger med professionellt och trovärdigt utseende. De seriösa, och av läkemedelsmyndigheterna godkända läkemedelsföretagen gör allt för att försvåra och förhindra olaglig tillverkning och kopiering av deras produkter. De arbetar mycket med att ta fram spårbara förpackningsmaterial. Varje förpackning förses med ett specifikt ID-nummer som scannas när varan lämnas ut på apoteket. Finns inte ID-numret i databasen skall varan inte heller expedieras. Många företag har också infört förpackningar med särskilda förseglingar som är svåra att kopierar och som visar om förpackningen är uppbruten. I en redan öppnad förpackning kan ju innehållet ha ersatts med något annat.

Skulle man drabbas av biverkningar från olagliga mediciner är det näst intill omöjligt att spåra upp företaget och få kompensation. Olagliga läkemedel omfattas inte av läkemedelsförsäkringen som annars gäller för de flesta godkända läkemedel.

Om du kommit i kontakt med läkemedel som du misstänker är förfalskade eller säljs olagligt så kontakta Läkemedelsverket. De har en speciell grupp som arbetar med olagliga läkemedel. Klicka här för att komma till kontaktformuläret.

”Hittepå-rätt”

Idag blev jag sugen på en tacogratäng med kyckling som min mamma gör ibland. Men eftersom jag inte hade de rätta ingredienserna hemma så blev det till att improvisera lite och göra en egen ”hittepå”version. Och den slank ner den med 🙂

Färdigstekt, strimlad kyckling bryntes tillsammans med paprika och kryddades med tacokrydda.

Kycklingen toppades sedan med tacosås/salsa och en sås som jag gjorde på ostdip och matlagningsgrädde (vispades ihop kallt) och sedan lite riven ost på det.

Sedan in i ugnen i ca 20 minuter. Till tacokycklingen serverades ris, sallad och nachos.

Krysantemum – lössens fiende

Krysantemum, denna sensommarblomma som lyser upp i utomhuskrukorna och som slussar oss in i hösmörkret innan ljung och andra mer köldtåliga växter tar vid, har under de senaste århundraden använts i medel mot insekter och löss. Växten innehåller ämnen som kallas pyretriner, vilka är dödligt giftiga för insekter och parasiter men ofarliga för däggdjur. Via kemisk modifiering kan ett av dessa ämnen omvandlas till permetrin.

Permetrin är den aktiva substansen i läkemedlet ”Nix” mot huvudlöss. Preparatet är för utvärtes bruk och parasiterna dör genom att deras nervsystem slås ut. Nix ska bara användas då det är säkert att det rör sig om ett lössangrepp och ska aldrig användas i förbyggande syfte. Detta för att förhindra resistensutveckling. Mer information finns på FASS.se.

Permetrin är även den aktiva substansen i läkemedlet ”Exspot” som droppas i nacken på hundar för att undvika angrepp av löss, loppor och fästingar. Exspot ska absolut inte ges till katter eftersom de saknar ett viktigt enzym för nedbrytningen av permetrin.

Vem bestämmer vilka läkemedel som är utbytbara?

Jag fortsätter att skriva lite om generiska (utbytbara) läkemedel. Tidigare tog jag upp för- och nackdelar med generikareformen. Då skrev jag om Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets roll, som beslutar om vilka läkemedel som ska subventioneras och ingå i läkemedelsförmånen, och att man som apotekskund måste vara beredd att byta ut sina läkemedel om man vill slippa att betala fullt pris.

Nu tänker jag skriva om vem som beslutar vilka läkemedel som är utbytbara och vilka kriterier preparaten måste uppfylla för att anses vara likvärdiga. Den beslutande myndigheten är Läkemedelsverket. Läkemedelsverket är den myndighet i Sverige som granskar, kontrollerar och godkänner läkemedel.

– Utbytbara läkemedel innehåller samma aktiva substans i samma mängd.

– Utbytbara läkemedel ska vara av samma beredningsform. D.v.s. tabletter och t.ex. oral lösning är inte utbytbara med varandra. (I undantagsfall kan tabletter och kapslar anses vara utbytbara.)

– Utbytbara läkemedel är bioekvivalenta, d.v.s. den aktiva substansen tas upp på samma sätt och i samma mängd i kroppen.

Vad som däremot kan skilja mellan utbytbara läkemedel är preparates namn, förpackningens utseende, förpackningsstorleken, hjälpämnena, läkemedlets färg, form och smak.  Även texten i bipacksedeln och informationen i FASS kan skilja mellan generiska läkemedel*. Detta kan, som ni säkert förstår, orsaka en del förvirring hos personer som använder många olika läkemedel som vid varje uttag på apoteket byts ut till det för månaden billigaste alternativet.

*Utförligare information om varför dessa skillnader finns kan ni hitta här.

Som en liten by mitt i stora staden

Att bo i en stad med ca 300 000 invånare kan faktiskt kännas som att bo i vilken liten by som helst!

Vi har bara några minuters cykelväg till Värnhemstorget och dess utbud av restauranger, shopping, bio mm, och fortsätter man ytterligare några minuter är man mitt i Malmös centrum. Allt man kan önska når man snabbt och lätt antingen till fots, med cykel, buss eller bil. Havet och stranden breder ut sig bara några kilometer bort, och på mindre än en timme är vi på Kastrup eller mitt i hjärtat av Köpenhamn. Men av storstadspulsen märker vi ingenting när vi öppnar vår ytterdörr. Utanför huset hör vi barnen skratta och leka. De springer och cyklar fritt på ”gränden” mellan husen. Vi kan sitta ute i trädgården och höra fåglarnas kvitter och känna grannarnas grillos, precis som i vilket litet villakvarter som helt. Här, i det gamla egnahemsområdet från förra seklets början, har vi hittat vår plats på jorden. Här ska våra barn växa upp, och här ska grunden till en trygg barndom byggas. Visst kan jag slås av tanken på allt hemskt som ibland händer i en storstad och alla faror som kan dyka upp. Men jag har bestämt mig för att också se alla möjligheter, som jag tror överväger eventuella risker. Här blir den kulturella mångfalden en del i vardagen, här finns tillgång till alla sorters skolor och utbildningar, en uppsjö av fritidsaktiviteter väntar på den som vill testa, och redan från starten kan det lilla barnet vänja sig vid och förstå den stora värld som väntar runt hörnet.

”Byafest” mitt i stan! I år fyller vår lokala villaförening 95 år. Det firades igår med grillad korv, fika, trubadurer, ponnyridning, fiskdamm m.m. Helt kostnadsfritt för alla medlemmar.

Goda grannar! En snäll granne hade hört talas om våra foton från förr och ville gärna kika på våra bilder samtidigt som han delade med sig av sina.

Vad hände sedan?

För tre månader sedan var sommaren ny och trädgårdsdrömmarna levande. Vi önskade oss egna bär på tomten och gjorde ett försök att odla jordgubbar, hallon och vinbär. Det visade sig snart att det är mycket vattnande och tålmodig väntan som krävs. Några jordgubbar blev det men vinbär och hallon får vi snällt vänta på till nästa sommar, om buskarna överlever vintern vill säga.

Jordgubbsplantorna tog sig och dom röda gubbarna blev klara lagom till midsommar. Nu skjuter det ut revor med små skott från plantorna. Förhoppningsvis har vi dubbelt så många jordgubbsplantor nästa sommar.

Vinbärsbuskarna lever än båda två. Här ser ni en av dem som den såg ut i maj (t.v.) och så som den ser ut idag (t.h.). Lite har den växt i alla fall.

Med hallonplantorna gick det lite sämre. Endast den ena har med nöd och näppe lyckats att överleva sommaren. (Bild från maj t.v. och bild från idag t.h.)

Björnbärsbusken har funnits här sedan tidigare. Men förra året hann vi klippa ner den lite för mycket innan vi insåg att det var just en björnbärsbuske. Nu får vi äntligen smaka på dom stora söta bären.

Selma sådde överaskningsfrön tidigare i sommar. Än så länge har vi inte sett några blommor, men vi anar att det  är solrosor.

Festival i stan

Malmöfestivalen börjar lida mot sitt slut så vi passade på att göra ett litet besök vid Posthusplatsens lilla tivoli innan det är försent. Några konserter eller någon festivalmat har vi inte lyckats njuta av i år, tyvärr. Men karuseller, lotter och lyckohjul har det blivit.

Till skillnad från andra tivoli som vi har besökt så behövde inte medföljande förälder betala, vilket gjorde att biljetterna som vi köpte räckte till dubbelt så många åkturer än vad vi hade räknat med.

”Alla nummer vinner” lät ju hoppfullt. Problemet var bara att lotterna som vi köpte saknade nummer…

Lyckohjulet gav bättre tur, och mitt ”turnummer” 11 gav oss 36 kexchoklad.

Generikareformen – Bra eller dåligt med utbytbara läkemedel?

För drygt tio år sedan trädde generikareformen i kraft på de svenska apoteken. Den innebär att apoteken är skyldiga att byta till billigaste likvärda preparat. Detta krav om utbyte har sparat miljardbelopp åt svenska staten, men frågan är om det bara är ett kortsiktigt sparande?

När patentet för ett läkemedel löper ut är det fritt fram för andra företag att tillverka kopior av originalläkemedlet, s.k. generikum. Ett generiskt läkemedel kan säljas till ett mycket lägre pris eftersom det inte krävs några forskningskostnader och bara obetydliga utvecklingskostnader för det aktuella företaget att ta fram en kopia av ett redan befintligt läkemedel. Som jag skrivit om i ett tidigare inlägg så är det ett enormt tidskrävande och kostsamt projekt att ta fram ett nytt läkemedel från grunden. Kostnaden för detta arbete måste täckas av intäkterna från läkemedlet när det når marknaden, därav de höga priserna på nya läkemedel. Oftast handlar det om ca tio år som originalläkemedlet har på sig att dra in pengar till företaget, sedan löper patentet ut och marknaden blir fri och priserna sänks drastiskt. Svenska staten subventionerar läkemedel som fås på recept via den s.k. läkemedelsförmånen (även kallat högkostnadsskyddet). Det är Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) som beslutar vilka utbytbara läkemedel som ska ingå i läkemedelsförmånen. Det innebär att om man vill få sina läkemedel subventionerade så får man vara beredd att byta till det preparat som ingår i läkemedelsförmånen. Då prissättning och subvention regleras av TLV och apoteken byter ut till billigaste tillgängliga preparatet sparas enorma summor åt staten varje år. Men kanske är besparingen i själva verket inte särskilt stor? Kanske medför generikareformen en kostnad i form av felaktig medicinering av patienter som blir förvirrade av att hela tiden få olika läkemedel? På lång sikt tror jag även att utvecklingen av nya mer effektiva läkemedel hämmas, vilket kanske kommer stå oss dyrt. Vem vill satsa på att utveckla bättre och säkrare läkemedel om man inte får lön för mödan? Ingen vill arbeta gratis, så är det bara.

Barnmorskan i East End

Jag blev som uppslukad av denna fantastiska bok skriven av barnmorskan Jennifer Worth. Den utspelar sig i London i slutet av 1950-talet och skildrar många spännande och i flera fall väldigt tragiska livsöden som författaren mötte under sin tid som distriktsbarnmorska i stadens fattigaste delar. Sanna berättelser i historiska miljöer är precis vad jag fascineras av och vill läsa om!

Man får följa Jennifer som ung och oerfaren barnmorska när hon cyklar runt till sina patienter och hjälper till med hemförlossningar och mödravård. Hon tvingas att arbeta under väldigt primitiva former och med enkla hjälpmedel. Det är intressant och spännande att läsa om dåtidens förlossningsvård som skiljer sig mycket jämfört med hur det går till idag. Jennifer bor hos och arbetar åt nunnorna som driver mödravårdsverksamheten, och man får följa livet i klostret som är så mycket varmare, hjärtligare och mer humorfyllt än vad man först föreställer sig.

Boken har blivit tv-serie och har visats i SVT. Tyvärr missade jag den, men jag kan tänka mig att den var sevärd. Fast oftast så brukar ju inte filmversionen av en berättelse överträffa boken. Men jag vill absolut se serien om jag får möjlighet.