Hos sjukgymnasten

Jag har under sommaren funderat en hel del kring Oskars motoriska utveckling. Han har inga problem med att röra sig men hans rörelsemönster är lite annorlunda jämfört med andra barn. Han har många ”extrarörelser”.  Aktiviteter som kräver koordination, t.ex. cykla och kasta/sparka boll är svåra för Oskar. Ibland när han sitter verkar det som att det är jobbigt för honom och han behöver stötta kroppen. Att gunga på en vanlig gunga har länge varit svårt för Oskar, men nu verkar det som om han är på god väg att klara det.

För att slippa fundera och oroa mig över Oskars motorik så bad jag barnhabiliteringen om en motorisk bedömning. I torsdags fick Oskar träffa en sjukgymnast och hon konstaterade till min lättnad att Oskar rör sig bra och har bra balans. Hon såg, precis som vi, att Oskar har många ”extrarörelser”, så kallade medrörelser eller associerade rörelser. Men de behövde vi inte bekymra oss om. Antagligen kommer det att minska med tiden. Det vi dock bör tänka på är att Oskar i och med alla extrarörelser gör av med mycket energi och fortare blir trött av fysiska aktivitet. Oskar har ibland svårt att koordinera ben- och armrörelser vilket gör att armarna far lite hit och dit när han går eller springer. Hans förmåga till isolerade rörelser är begränsad och det gör att viljemässigt utförda rörelser får inslag av oönskade rörelser. Dåligt samordnade rörelser är ganska vanligt vid autism, precis som repetitiva motoriska stereotyper som att gå på tå och att vifta med händerna. Oskar viftar ofta med händerna när han är extra glad eller exalterad. Från och till går han också väldigt mycket på tå. Skulle tågången öka ska vi höra av oss till sjukgymnasten igen eftersom det finns risk att hälsenan skadas på sikt.

Vi ska fortsätta träna på att gunga på vanlig gunga utan ryggstöd och ev. ska vi byta ut hans stol vid matbordet till en med armstöd och fotstöd om vi märker att han behöver mer hjälp med kroppskontroll och att sitta ordentligt. Just nu sitter han oftast väldigt korta stunder vid bordet och det kan ha att göra med att han tycker det är jobbigt att sitta på en vanlig juniorstol. Vi har även träffat en arbetsterapeut som ska undersöka vilka hjälpmedel som Oskar ev. kan få. Förutom en anpassad stol så har vi pratat om hjälpmedel som ger en visuell förståelse för tid. I situationer när Oskar måste lära sig att vänta kan det vara bra att ha en s.k. timstock med lampor som släcks allt eftersom tiden räknar ner.

Jag måste säga att jag är glad och  positivt överraskad av vilket stort team vi har fått kring Oskar på barnhabiliteringen. Där har vi psykolog, läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped och specialpedagog. Under det kommande halvåret kommer vi ha mest kontakt med logoped och arbetsterapeut, men alla andra finns till hands om det skulle behövas vilket känns väldigt tryggt.

 

Infektionskliniken

Igår hade vi en intressant och lärorik eftermiddag på infektionskliniken. Jag och åtta kurskamrater fick tillsammans träffa en infektionsläkare som gick igenom hur man tar en bra anamnes (har ett bra patientsamtal) och gör en kroppsundersökning ur ett infektionsperspektiv. Det vill säga, vilka specifika frågor man bör ställa till patienten och vilka kliniska fynd man kan leta efter vid en första undersökning då någon form av infektion misstänks. Efter en ordentlig genomgång och demonstration blev vi sedan två och två tilldelade en inneliggande patient på infektionsavdelningen som vi pratade med och undersökte.

Jag och min kurskamrat fick träffa en patient med en allvarlig lunginfektion, s.k. lungempyem som är en varig inflammation i lungsäcken. Även om det var en ovan situation så tycker jag ändå att det gick bra, och var väldigt givande. Men det är en ganska märklig situation att träffa en person under sådana här förhållandena. Vi var inne hos patienten i ungefär 20 minuter och fick veta en massa personliga saker, en del ganska tragiska saker, och sedan kan man som student inte göra någonting för man kommer aldrig att träffa patienten igen. Fast förhoppningsvis kände patienten att vi ändå brydde oss, och kanske blev det 20 minuter då patienten kände att den fick lite extra uppmärksamhet och omtanke och under den stund inte upplevde sin annars så starka ensamhet lika svår.

Malmös infektionsklinik är ny och modern. Det runda huset har infektionsmottagning på bottenplan. Våning två och tre är vårdavdelningar. På fjärde våningen är barninfektionsavdelningen. På resterande två plan finns kontor, konferensrum och föreläsningssalar för både akuten och infektionskliniken. Allra högst upp i huset är all ventilationsutrustning placerad. Med hjälp av en avancerad ventilationsanläggning förhindras smittspridning mellan de olika vårdrummen. Varje patientrum har en sluss man måste passera för att inte riskera ta med sig luftburen smitta. Till varje rum finns även en utvändig entré för att ta in och ut patienter så att de inte sprider smitta inne på avdelningarna.

5 år sedan

29 september 2012

Veckans fall: magsjuka

Terminens fjärde vecka är avklarad. Vi har bl.a. haft ett vaccinationsseminarium där vi diskuterat olika typer av vaccin. Jag är tacksam för att handledaren även tog upp myten om mässlingvaccin och autism, och förklarade vad detta missförstånd beror på. Vi har också haft ett seminarium om patientsäkerhet där vi analyserade ett Lex Mariafall och identifierade avvikelser och föreslog åtgärder. I dagens stressade och pressade sjukvård är det viktikgt att tänka på att patientsäkerheten inte får komma i kläm.

Annars har veckan mest handlat om mag- och tarminfektioner med fokus på olika bakterier, virus och parasiter som orsakar diarré och kräkning. Fokus har varit att förstå vilka mekanisker mikroorganismerna använder sig av för att ge dessa symtom. Vissa bakterier som t.ex. kolera utöver sin effekt i tarmen genom att produkcera ett gift som gör att massor av vatten och salter strömmar ut från vävnaden till tarmen och ger otroliga volymer vattentunna diarrér. Andra bakterier som t.ex. salmonella kan vara mer invasiva och ta sig igenom tarmslemhinnan viket gör att tarmen skadas och blodblandad diarré fås. Det finns också en risk att bakterien tar sig vidare ut i blodbanan och orskar tyfoid feber. Vi har också lärt oss hur smittsprodningen sker, hur sjukdomsförloppen ser ut och lite om behandling. Misstänker man kolera ska man absolut inte ge antibiotika eftersom antibiotika gör att bakterierna löses upp och då kan ännu mer av giftet som finns inuti bakterierna frisättas och sjukdomen blir ännu allvarligare.

I Sverige har vi som tur är inte särskilt stora problem med spridning av farliga mag-tarmbakterier. Här orsakas magsjuka främst av virus, t.ex. calicivirus som ger oss vinterkräksjuka. Matförgiftning kan också vara en orsak till hastig och kraftig magsjuka. Då beror symtomen oftast inte på någon bakterieinfektion i tarmen, utan på att det funnits bakterier i den mat vi ätit som producerat ett typ av gift som vi blir sjuka av. Då hjälper inte heller antibiotika eftersom det inte finns några skadliga bakterier i tarmen att ta död på.

Kroppen har egna försvarsmekanismer mot bakterier, och magsyran i magsäcken är ett sådant försvar. Det är viktikgt att komma ihåg att personer som äter magsyrahämmande läkemedel mot t.ex. magkattar och sura uppstötningar är känsligare för mag-tarminfektioner. Vi har också en normalflora av goda bakterier i tarmen som är viktiga för oss.

Uttrycket ”maginfluensa” är egentligen ett felaktigt uttryck. Influensa orsakas enbart av influensavirus som är ett luftvägsvirus som inte drabbar mag-tarmkanalen. Magsjuka kan på sjukhusspråk delas in i gastroenterit och dysenteri. Gastroenterit är det som vi i vardagligt tal menar med ”maginfluensa”, alltså diarré, illamående, kräkningar och magkramper, men utan inflammatoriska inslag. Dysenteri ger också diarré, men då oftast slemmig och blodblandad sådan, samt magsmärtor och feber. Tarmen är skadad vilket betyder att det finns ett inflammatoriskt inslag i sjukdomen.

Det absolut viktigaste att tänka på vid alla typer av maginfektioner med diarré och kräkningar är att den sjuke måste få i sig tillräckligt med vätska. Särskilt små barn är extra känsliga för uttorkning, vilket vi fick erfara när Oskar drabbades av kraftig magsjuka för ett par år sedan och behövde läggas in och få dropp för att piggna till.

Slottsövernattning

Den 29 september för fem år sedan gifte vi oss på Örenäs slott. Då var Selma knappt 2 år gammal och Oskar låg i min mage. Det var en magisk kväll tillsammans med närmsta familjen som vi aldrig kommer att glömma. Vi har inte varit på slottet sedan dess och nu när vi snart firar femårig bröllopsdag bestämde vi oss för ett återbesök. Igår åkte vi dit hela familjen, och vi hade en fantastiskt mysig och lyxig eftermiddag och kväll tillsammans. Vi hade otrolig tur med vädret, och barnen var nöjda och glada hela tiden. Det är alltid en chansning att åka iväg med Oskar till nya platser. Men Örenäs föll honom i smaken, och han till och med protesterade lite när det var dags att åka hem i förmiddags.

Vi checkade in vid tre-tiden och fick ett fint litet rum precis vid utgången till poolområdet. Förra gången bodde vi i slottets svit, men eftersom det var bröllop på slottet igår var alla slottsrum upptagna. Men det blev perfekt för oss att bo i hotellbyggnaden intill slottet.

På vägen till Örenäs stannade vi till i Landskrona och köpte med oss festliga bakelser som vi åt på rummet. Sedan gick vi ut i det fina vädret och spelade minigolf. Selma tycker minigolf är jätte roligt, och Oskar var nöjd med att få springa omkring och leka med en egen boll på banorna. Efter en mycket jämn golfrunda bytte vi om till badkläder och njöt av det varama vattnet i en av hotellets badtunnor. Två modiga familjemedlemmar passade även på att doppa sig i den kalla poolen.

På kvällen väntade en fantastiskt fin middag på slottet. Vi satt i glasverandan med utiskt över Ven och Örsund. Vi kunde verkligen njuta av maten och äta i lugn och ro. Selma blev serverad dagens barnrätt som till hennes stora förtjusning var pasta Bolognese, och till Oskar ordnade köket potatis och fisk. Vi vuxna åt torsk till förrätt, kalv till huvudrätt och avslutade med en choklad- och hallondessert. Alla blev väldigt nöjda med maten. Oskar var lugn och tillfreds med sin mobilitelefon i en och en halv timme. Vi hade endast ett par tuggor kvar av efterrätten när han visade att var det dags att gå tillbaka till rummet. Det passade oss andra perfekt. Trötta och mätta mös vi en stund tillsammans i den stora sängen framför tv:n innan barnen somnade utan några problem. Efter en stor frukostbuffé i morse åkte vi hem igen, nöjda och glada efter en perfekt lördag på slottet.

     

Veckans fall: Lunginflammation

Nu pustar jag ut efter en något intensivare vecka än vanligt. Förutom studier och jobb så har den här veckan också innefattat premiär för Selmas nya dansträning, föräldramöte på Selmas skola, tandläkarträning för Oskar och möte på barnhabiliteringen med Oskars team.

Veckans studier har varit inriktade på luftvägsinfektioner och bakomliggande bakterier, med störst fokus på lunginflammation. Förutom den vanliga fallgenomgången så hade vi även ett seminarium om antibiotika igår som krävde ganska mycket förberedelser. Antibiotika är ett stort och komplext område med många olika klasser/typer med olika verkningsmekanismer. Jag förstod på mina kursare som läser det här för första gången att de tyckte det var ganska komplicerat och rörigt. Där har jag ju en stor fördel som läst om antibiotika tidigare och därför kan ta till mig informationen lite snabbare nu när jag repeterar det jag läste för 15 år sedan. Antibiotika är ett spännande område och innafattar så många mer preparat än bara de vanliga penicillinerna. Och diskuterar man antibiotika går det inte att undvika att samtidigt prata om resistens som är en otroligt viktig aspekt vid antibiotikaanvädning.

Innan antibiotikans tid var lunginflammation en fruktad sjukdom och den största dödsorsaken. Även om det fortfarande kan vara ett mycket allvarligt tillstånd, främst för små barn, gamla och personer med nedsatt immunförsvar, är det relativt lätt att behandla en vanlig lunginflammation med penicillin inom öppenvården.

Oftast föregås lunginflammation av förkylning eller influensa orskad av virus. Virus förstör cellerna i de övre luftvägarna som normalt försvarar oss mot bakterier, vilket gör att när vi har en pågående virusinfektion underlättar det för bakterier att ta sig ner i lungorna. Det är även så att det är olika delar av vårt immunförsvar som bekämpar virus respektive bakterier, så när immunförsvaret är i full gång med att ta hand om virus är det svårt att helt plötsligt ställa om och mobilicera de försvasceller som behövs för att bekämpa bakterier.

En typisk lunginflammation yttrar sig som plötslig försämring efter en tids förskylning med feber, halsont och hosta. Man kan bli andfådd och det kan göra ont när man andas. På vårdcentralen ordineras penicillin direkt, eftersom det fungerar i de flesta av lunginflammation, och man vågar inte avvakta bakterieordling som tar några dagar. Ibland hjälper dock inte penicillin. Det kan bero på t.ex. resistens eller att lunginflammationen orsakats av en mer ovanlig bakterie som kräver ett annat sorts antibiotikum.

Till veckans redovisning pluggade jag in de åtta vanligste bakterierna som kan ge lunginflammation. Det är mycket ”korvstoppning” när det kommer till att lära sig kännetecken för olika bakterier, vilka mekanismer de använder sig av för att infektera våra celler och vilka antibiotika som fungerar. Men ska man förstå hela sammanhanget kring lunginflammation, dess symtom, behandling m.m. så måste man ha viss kunskap om de mikrobiologiska- och cellbiologiska grunderna också. Det är fascinerande hur många mekanismer bakterierna har för att övervinna vårt immunförsvar, och lika fascinerande hur antibiotika kan gå in och slå mot specifika bakteriekomponenter. Det är en ständig kamp om vem som kan lura vem och tillslut övervinna den andra.

Veckans fall: Influensa

Den här veckans studier har handlat om virus i allmänhet och influensavirus i synnerhet. Det har varit väldigt intressant att få fördjupa sig i influensa, som ju är en vanlig sjukdom och belastar vården väldight hårt i början av varje år när influensasäsongen når sin topp. Vi har läst om hur viruset är uppbyggt, hur det infekterar kroppens celler, vilka symtom det ger, hur immunförsvaret reagerar, influensavaccination, antivirala läkemedel, samt hur nya stammar av influensavirus uppkommer och skapar nya epidemier och pandemier.

Nya influensavirus uppkommer p.g.a. dålig djurhållning, där fåglar och grisar blandas, t.ex. vid stora marknader i asien. Om t.ex. en gris smittas samtidigt av ett fågelinfluensavirus och ett humant influensavirus, kan ett nytt virus bildas hos grisen som består av delar både från fågelviruset och människoviruset. Fågelvirus är normalt inte smittsmama för oss människor, men blandas det med ett virus som har fömåga att smitta humanceller kan det bli riktigt farligt för oss. Så var fallet vid utbrottet av den s.k. svininfluensan (H1N1) 2009. Tack och lov är det inte så ofta som det sker influensapandemier. Men varje år blir det en ny influensaepidemi under vinterhalvåret. Virus som orsakar säsongsinfluensan ändrar sig lite för varje år, därför kan man bli sjuk igen öven om man haft sjukdomen något år tidigare. Men man blir inte lika sjuk som när en helt ny virusstam uppstår (som vid svininfluensan) eftersom kroppens immunsystem tidigare har stött på liknande virusvarianter och redan har ett visst skydd.

Influensavirus är en luftburen sjukdom som drabbar cellerna i luftvägarna. Men trots att endast luftvägarna drabbas orsakar infektionen ett så pass kraftigt immunsvar att man får symtom från hela kroppen i form av muskelvärk, tötthet och feber. Normalt tar det ca en vecka för kroppen att bekämpa infektionen. I första skedet är det inte aktuellt med antibiotika eftersom antibiotika inte rår på virus. Blir sjukdomen däremot långvarig kan man misstänka att det tillkommit en sekundärinfektion orsakad av bakterier och då kan ett antibiotikum behövas. De läkemedel (antivirala medel) som idag finns för behandling av influensa (t.ex. Tamiflu) har ganska dålig effekt och förkortar i genomsnitt sjukdomsperioden med knappt en dag, och då gäller det att man tagit läkemedlet tidigt i sjukdomsförloppet.

Bästa sättet att skydda sig och andra mot influensa är god handhygien och att inte hosta/nysa rakt ut. För de som tillhör rikgrupperna (t.ex. personer över 65 år) erbjuds influensavaccination som är ett relativt bra skydd, även om det inte är hudraprocentigt. Peppar, peppar så har jag vad jag kan minnas aldrig drabbats av influensa och  hoppas att det kommer förbli så.

Veckans fall: UVI

Precis som tidigare terminer på läkarprogrammet så baseras undervisningen på termin fyra på problembaserat lärande (PBL). Det sker i form av fall som vi diskuterar i grupp varje vecka. På måndagar får vi ett nytt fall och på fredgar ska fallet och veckans inläsningsmål redovisas. Skillnaden mot föregående terminer är att nu rör det sig om mycket mer fakta som ska plöjas igenom under veckan. Man måste lära sig sålla och prioritera, för det går inte att hinna med att läsa in allt i minsta detalj. Vi har en handledare som är med när vi träffas och guidar oss när det behövs. Vår handledare är professor i infektionsmedicin.

Alla i gruppen ska turas om att vara veckans ordföranade respektive sekreterare. Jag tog mig an ordförandeskapet direkt, så har jag det gjort. Nu dröjer det minst nio veckor innan jag behöver vara det igen. Det är lite extra jobb den veckan man är ordförande eftersom man måste leda diskussionerna och redovisningen, vilket kräver att man har läst på lite extra.

Den här första veckan handlade om immunförsvaret, bakterier och urinvägsinfektion i de övre och nedre urinvägarna. Flera olika sorters bakterier kan orska urinvägsinfektion (UVI), men den helt klart vanligast bakterien i det här sammanhanget är e. coli. Den bakterien tillhör vår normala bakterieflora i tarmen, men får den fäste i urinvägarna blir den skadlig för oss. Ett tydligt symtom på UVI är täta trängningar, d.v.s. vi känner behov av att kissa ofta fastän urinblåsan nästan är tom. Det sker p.g.a. att kroppen vill försöka skölja bort bakterierna från urinblåsan. Ett bra råd är att dricka mycket vid UVI. Ibland klarar kroppens immunförsvar att själv ta hand om infektionen och den läker spontant, men ofta behövs antibiotika. Feber i samband med UVI är tecken på en kraftig infektion och man väljer då oftast en annan typ av antibiotika. Många bakterier håller sig i de nedre unrinvägarna, men vissa bakterier har egenskaper (viruelnsfaktorer) som gör att de kan fästa högre upp och ta sig ända till njurarna. Övre urinvägsinfektion eller njurbäckeninflammation är mer allvarligt, och en infektion i dessa områden kan sprida sig vidare till blodet. Ett tecken på övre urinvägsinfektion är ömhet i flanken/sidan av nedre ryggen, där njurarna sitter. Vid misstänkt UVI ska läkaren alltid kontrollera om patienten är ”dunköm” över njurarna.

Vårt grupprum på CRC med utsikt över Pildammarna. Här träffas vi varje måndag och fredag och jobbar med veckans fall.