Oskar

Nu äntligen drar den medicinska- och psykologiska bedömningen på Barnhabiliteringen igång som måste göras för att Oskar ska få en plats i särskolan till hösten. Idag träffade vi en läkare och på torsdag väntar den första av fem träffar med den psykolog som ska testa och bedöma Oskars intellektuella förmågor. Läkarbesöket gick bra och Oskar medverkade så gott han kunde och lät sig undersökas. Jag är imponerad av hur tålig Oskar är som följer med på den ena undersökningen efter den andra, trots att han inte förstår syftet.

Under hösten har Oskars mage krånglat vilket har lett till flera extra läkarbesök, först på vårdcentralen och sedan på sjukhuset. Han har haft en kraftig och långvarig diarré som efter röntgen visade sig vara förstoppningsdiarré. Det kan låta motsägelsefullt att förstoppning ger diarré. Men om det bildas en hård klump av avföring (fekalom) i ändtarmen som spänner ut tarmen och sätter den normala tarmfunktionen ur spel så leder det till diarrésymtom. Det är endast väldigt lös avföring som kan passera hindret i tarmen. Vår förhoppning är att Oskar ska slippa kirurgisk behandling och att medicinsk behandling med läkemedel och tarmsköljning ska räcka. Men det har inte varit helt lätt att få i Oskar medicinen, då det rör sig om ganska stora doser. Han är väldigt känslig för nya smaker och medicinen består av pulver med fruktsmak som ska blandas med mat eller dryck. För att försvåra det ytterligare så vägrar Oskar all annan dryck än vatten. Vi har inte lyckats maskera smaken trots många försök med olika sorters yoghurt. Tillslut lyckades jag få tag på receptfritt smaklöst pulver som Oskar inte märker av när vi har blandat det med vatten eller yoghurt. Nu visar det sig dock att denna medicin är på väg att utgå från apotekens sortiment då tillverkaren valt att avregistrera preparatet. Vilken tur då att jag jobbat med ett läkemedel för barn med förstoppning som jag vet är smaklöst. Oskar lär behöva långvarig förebyggande behandling när fekalomet väl är borta. Så idag bad jag Oskars läkare på Barnhabiliteringen att skriva ut Laxido Junior som medlet heter, så att vi kan fasa över till det eftersom det vi har inte kommer finnas att få tag på så länge till. Annars är det Barnmedicinmottagningens mag- tarmteam på sjukhuset som sköter Oskars magbesvär nu. De har utöver pulvret ordinerat daglig tarmsköljning med vattenlavemang under en månads tid. Oskar är en riktig kämpe som står ut med denna ganska jobbiga behandling. All medicin och tarmsköljning för att lösa upp den stora hårda klumpen avföring gör ju att även övrigt tarminnehåll som redan är löst blir ännu lösare. Ja, ni kan ju själva räkna ut resultatet… väldigt många blöjbyten och en röd och irriterad liten rumpa. Han är så tapper vår lille prins.

 

Medel mot förstoppning: Det finns flera olika typer av läkemedel mot förstoppning. Det som man kanske främst tänker på när man pratar om laxermedel är de snabbverkande mikrolavemangen som tömmer nedersta delen av tarmen och de motorikstimulerande medicinerna (droppar och tabletter) som sätter full fart på tarmen inom några timmar och tömmer hela tjocktarmen. Motorikstimulerande avföringsmedel kan vara bra för kortvarig behandling av akuta problem, men ska inte tas under längre tid utan att först ha diskuterat med läkare, då de kan påverka tarmens normal funktion. En annan typ av läkemedel mot förstoppning i bulkmedel som innehåller fibrer. De ökar avföringens volym och leder till att tarmen får jobba mer. De binder också vätska vilket gör att avföringen blir mjukare. Det är dock viktigt att dricka ordentligt, annars kan bulkmedel få omvänd effekt. En tredje läkemedelsgrupp är osmotiskt aktiva medel. Dit hör de pulver som Oskar testat, och det är dessa läkemedel man främst rekommenderar till barn. De drar in mer vatten i tarmen så att avföringen får en mjukare konsistens. Dessa är också volymökande medel, precis som bulkmedel.

 

Reumatologi

Nu har jag en två veckors placering på Reumatologen. Första veckan är avklarad, och förutom en del teoretisk undervisning har vi tränat på att undersöka kroppens leder, varit med och träffat patienter på mottagningen, tittat på när patienter fått kortisoninjektioner i inflammerade leder och så har vi varit en eftermiddag i Lund på reumatologavdelningen och träffat inneliggande patienter. I Malmö finns ingen reumatologavdelning utan bara en mottagning dit patienterna kommer under dagtid på inbokade undersökningar och behandlingar.

Reumatologi omfattar olika sjukdomsgrupper där den största gruppen består av artriter, d.v.s. sjukdomar med inflammation i lederna. Dit hör bl.a. reumatism (reumatoid artrit), psoriasisartrit, gikt och ankyloserande spondylit (Bechterews sjukdom). En annan grupp av sjukdomar är de inflammatoriska sjukdomar som främst påverkar andra organ än lederna men där det även finns en komponent av värk i symtombilden, t.ex. SLE (inflammation i kroppens inre organ), Sjögrens syndrom (inflammation i saliv- och tårkörtlar) , bindvävssjukdomen systemisk skleros och olika vaskulitsjukdomar där kroppens blodkärl är inflammerade.

Många reumatiska sjukdomar är kroniska och tidigare har patienter som levt länge med sin sjukdom fått mycket stora besvär. Det är många patienter som fått sina leder förstörda av reumatism. Men tack och lov så kommer nästa generation läkare aldrig behöva se reumatismpatienter med deformerade händer och fötter. Sjukdomsprognosen har revolutionerats tack vare utvecklingen av effektiva läkemedel. För ca 20 år sedan kom de första s.k. biologiska läkemedlen bestående av antikroppar som stoppar den inflammatoriska processen i ett tidigt skede så att led-destruktion förhindras. Det är dyra och komplicerade behandlingar som ges som sprutor eller dropp. Men effekten är oftast mycket bra. Tyvärr finns det dock ingen behandling som kan rädda redan skadade leder. För de patienter som haft reumatism under lång tid, innan de nya medicinerna kom, och där sjukdomen hunnit förstöra lederna har den nya behandlingen tyvärr inte samma goda effekt. Men för alla nya reumatismpatienter ser framtiden ljus ut och inom snar framtid kommer skräckbilder av förstörda leder bara finnas i historieböckerna. Tänk så fantastisk utvecklingen är! Jag kan återigen konstatera vilken spännande värld jag får ta del av. Läkemedelsutveckling och medicin är det mest spännande jag vet!

Undertryck i örat

Förra veckan var det åter dags för kontroll av barnens öron. Sedan tidigare har Selma och Oskar problem med överproduktion av öronvax, så öronen måste rensas av öronläkare med jämna mellanrum för att det inte ska bildas vaxproppar. Vi har sedan besöket för nästan 6 månader sedan varit ganska flitiga med att använda Vaxol för att förhindra bildning av vaxproppar. Det verkar faktiskt som det gett resultat, för det såg lite bättre ut i barnens öron den här gången. Vaxol är egentligen helt vanlig olivolja som man sprutar in i hörselgången. Oljan gör att vaxet blir mjukt och smidigt, så att det inte klumpar ihop sig så lätt. Speciellt Oskar har väldigt torrt öronvax, vilket kan skapa irritation och klåda. Han har fått utskrivit klådstillande örondroppar att ta vid behov, men vi tycker inte att han verkat särskilt irriterad i öronen sedan vi började med Vaxol.

Selma har sedan en tid tillbaka hört lite sämre, och jag har själv kollat att det inte beror på vaxproppar. Läkaren mätte trumhinnans rörlighet och konstaterade att där var ett undertryck i mellanörat p.g.a. luftansamling. För att motverka detta fick Selma utskrivet kortisonnässpray. När vi kom hem så ställde Selma den väldigt kloka frågan: ”varför får jag spray till näsan när det är öronen som det är fel på?” Svaret på den frågan är att mellan näsan och den delen av örat (mellanörat) som finns precis bakom trumhinnan finns en liten förbindelse som ser ut som en smal gång. Den förbindelsen kallas för örontrumpeten. Örontrumpeten är nästan alltid stängd, men öppnas t.ex. när vi tuggar, sväljer och gäspar. Örontrumpeten öppnas också när trycket i örat behöver utjämnas, t.ex. vid flygningar. Slemhinnan i Selmas örontrumpet är svullen vilket gör att örontrumpeten inte kan öppnas som den ska och trycket i mellanörat kan inte regleras. Det har uppstått ett undertryck p.g.a. att luft ansamlats och absorberats i mellanörats vävnad. Detta kan uppstå på grund av en förkylning eller annan infektion i de övre luftvägarna eller öronen. Andra orsaker kan t.ex. vara stora polyper bakom näsan eller att man har för ovana att dra in luft och snor i stället för att snyta/blåsa ut.

Vi ska snart ut och flyga, och jag är lite rädd för att Selma kommer känna obehag och smärta i öronen då. När flygplanet är på väg ner för landning stiger trycket i kabinen och man får ett negativt tryck (undertryck) i örat och trumhinnan sugs inåt. Normalt så kan man tryckutjämna genom att blåsa ut luft samtidigt som man hålla för näsan och stänger munnen. Då kommer luft in i mellanörat via örontrumpeten och utjämnar tryckskillnaden. Om trycket inte utjämnas kan det göra väldigt ont. Vi får hålla tummarna för att kortisonet hunnit verka till dess så att hennes örontrumpet fungerar. Men för säkerhets skull är det bäst att även ta med ”vanligt” snabbverkande ansvällande nässpray.

Jag har köpt ett eget otoskop. Selma ställer gladligen upp som försökspatient när vi ”leker doktor”. Lite kul är det ändå att jag innan läkarbesöket själv kunde kolla att det inte fanns vaxproppar och att trumhinnan såg fin ut i färgen och ingen vätskeansamling fanns bakom. Visst hade det varit kul att ha en egen tympanometer för att mäta trumhinnans rörlighet och avgöra trycket i mellanörat. Men en sådan går loss på närmre 40 000 kr. Ett otoskop är en betydligt billigare ”leksak”, ett sådant kan man få för under tusenlappen.

Tandläkarbesök och sedering

Påskhelgen passerade snabbt och innehöll det mesta man kan tänka sig. Sol och snöstorm,  ledighet och studier, lite feber, mycket godis, och härligt umgänge med både familj och vänner. Påskafton firade vi hemma hos mamma och pappa i Vejbystrand där vi bjöds på en läcker påskbuffé.

En kul tradition är att måla äggen till påskbuffén.

I tisdags eftermiddag var jag och Oskar på specialisttandvården. Oskar har ju gått på tandläkarträning där under våren. Vi har kommit så långt att han nu självmant hoppar upp och sätter sig i undersökningsstolen. Senast vi var där lyckades tandsköterskan att under en kort sekund titta på några av tänderna och upptäckte då ett stort hål i en kindtand längst in i munnen. Så den här gången var även tandläkaren med för att försöka göra en mer grundlig undersökning och bedömning av hålet. Oskar som är extremt svårundersökt, inte gapar på beställning och är väldigt känslig för beröring i och omkring munnen, fick lugnande medicin inför undersökningen. Oskar sederades med midazolam som verkar relativt snabbt. Medicinen gjorde att han blev lite ”lullig” och avslappnad. Midazolam ger en svag sänkning av medvetandet, verkar ångestdämpande och muskelavslappnande. Midazolam kan även påverka minnet och ge tillfällig minnesförlust, vilket förhoppningsvis innebär att Oskar inte minns så mycket av den jobbiga undersökningen. För även om Oskar var sederad så kämpade han emot för kung och fosterland. Jag, tandläkaren och tandsköterskan hade fullt sjå med att hålla honom still i stolen. Personalen var verkligen jätteduktiga och gjorde allt de kunde för att lugna Oskar och orsaka så lite obehag som möjligt. De lyckades med att ta ett par röntgenbilder och de lyckades också lägga en  provisorisk fyllning i den skadade tanden. Efter sommarn blir det ny undersökning och behandling, men då under narkos på sjukhuset i Trelleborg. Till dess kämpar vi på med tandläkarträningen och tandborstningen. För Oskars skull måste vi se till att hans tänder hålls rena, men det är svårt när vi ser hur mycket han lider varje gång vi försöker borsta hans tänder.

Oskar busade runt i vilorummet tills medicinen började verka. Det gällde att passa honom för rätt som det var bar inte benen honom längre och han blev trött och dåsig.

För att kompensera den mindre roliga eftermiddagen i tisdags så passade vi på att göra något riktigt kul igår eftermiddag när vi alla var lediga. Det blev en tur till Hylliebadet och det kan jag säga, uppskattades av barnen. De älskar att bada. Oskar hade inte ens tid för en kort fikapaus när vi var där utan han ville bara bada hela tiden. Det var första gången vi var där och det nya badhuset kändes väldigt fint och fräscht. Det var lugnt och skönt, och inte särskilt mycket folk. Badets familjedel passade oss perfekt. Selma vågade åka vattenrutschkanorna. Det var första gången någonsin för henne i en vattenrutschkana och hon tyckte det var jätteroligt!

I den gula vattenrutschkanan åkte men i gummiringar. Riktigt skoj!

Tidningen Året runt m.m.

Det är roligt att fler och fler hittar min blogg. För ett tag sedan fick jag ett mejl från hälsoredaktörern på veckotidningen Året runt. Hon hade läst min blogg och undrade om jag kunde svara på några frågor kring sol och läkemedel. Antagligen hade hon läst det här inlägget: Läkemedel och sol. Det var väldigt övergripande frågor som inte krävde några detaljerade svar, så de var inte så svåra att svara på. Jag jobbar ju dessutom med ett läkemedel som kan orsaka solkänslighet, så jag är van vid att patienter och sjukvårdspersonal då och då hör av sig med liknande frågor. Mina svar kring sol och mediciner kan läsas i senaste numret av Året runt som är ute i butikerna just nu. (Mitt efternamn är dock felstavat i artikeln.)

Det är också väldigt kul att mina foton som jag lägger upp i bloggen uppskattas. Tidigare i år fick jag en förfrågan av en journalist på tidningen Svensk Farmaci (fackförbundet Sveriges farmaceuters medlemstidning) om att få använda en av mina bilder. Det var fotot från inlägget ”Penicillin till lilla örat” som hamnde i den här artikeln: ”Barn-reform kan ha drivit antibiotikaanvändningen”.

Förra året var det en grafisk formgivare som arbetade med en gymnasiebok om ungt företagande som hörde av sig. I boken ville de ha med en bild på en CE-märkt produkt och hon hade då hittat en bild på några CE-märkta leksaker som jag tagit och lagt ut på bloggen i inlägget ”Dagens fynd”. Kul att man kan hjälpa till inom alla möjliga områden!

Det som värmer allra mest är de mejl jag får från föräldrar som går igenom samma saker som vi har gjort när det gäller ens barn utredning och efterföljande diagnosbesked inom det neuropsykiatriska spektrat. Det känns väldigt bra att det jag skriver och delar med mig av på bloggen kan vara till hjälp för andra. Jag svara alltid dessa föräldrar och försöker stötta så gott det går. Vill de fortsätta hålla kontakten så gör vi det. Ett ömsesidigt utbyte av efarenheter och stöd är guld värt. Tänk ändå att min lilla blogg som jag skriver mest för att jag tycker det är så kul att skriva ändå är till lite nytta också. Det känns väldigt bra!

Vaccinationsmyten lever tyvärr vidare i ny bok

Min fotbollsintresserade make fick Stefan Schwartz biografi i julklapp. I förra veckan visade han mig ett kort avsnitt från boken. I boken berättar Schwartz om när han fick beskedet att sonen har autism. Vi kände inte till sedan tidigare att den f.d. fotbollsspelaren, precis som vi, har en son med autism. Det känns bra när kända personer delar med sig av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i familjen. Det visar att det förkommer i alla typer av familjer, att det är vanligare än vad man tror. Det som däremot inte känns bra, är att det i boken görs en koppling mellan sonens MRP-vaccination och autism. Jag blir minst sagt irriterad av att denna seglivade myt fortsätter spridas. Vaccinet mot mässling, påssjuka och rödahund orsakar inte autism! Inga föräldrar ska skrämmas till att låta bli att vaccinera sina barn p.g.a. rädsla för autism.

Som sagts, bra av Stefan Schwartz att dela med sig av sina erfarenheter kring autism, men han skulle ha läst på lite mer om orsakerna bakom autism innan han lät trycka boken.

Så här skriver Läkemedelsverket på sin hemsida:

Kan vaccination orsaka ADHD eller autism?

Nej, det finns inga data som tyder på att vaccination skulle ligga bakom sådana sjukdomstillstånd. I början av 2000-talet publicerades en omdiskuterad vetenskaplig artikel i en vetenskaplig tidsskrift som pekade på en möjlig koppling mellan ett vaccin och autism, men denna artikel drogs senare in av den vetenskapliga tidsskriften pga. forskningsfusk.

https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Allmant-om-vacciner-och-vaccination/Vanliga-fragor–svar/

Så här skriver Folkhälsomyndigheten på sin hemsida:

Kan mässlingvirus i MPR-vaccinet orsaka kronisk tarmsjukdom och autism?

Nej. Frågan väcktes 1998 av en engelsk forskargrupp ledd av Andrew Wakefield som flera år tidigare hävdat att mässling under graviditeten eller tidig vaccination mot mässling kunde leda till kronisk tarmsjukdom och autism hos barnet. Hypotesen om ett samband mellan mässlingvirus och autism väckte stort medialt intresse och ledde till ett antal experimentella och epidemiologiska studier som inte kunde bekräfta den.

I bland annat Storbritannien, Danmark och Finland har det gjorts stora epidemiologiska studier där man har jämfört förekomsten av autism före och efter införandet av MPR-vaccination i respektive land. Inte i någon studie har man hittat något samband mellan vaccinationen och utveckling av autism. Andrew Wakefields artikel har i efterhand dragits tillbaka av tidskriften som publicerade den och han har även fått sin brittiska läkarlegitimation indragen.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/fragor-och-svar/massling-passjuka-och-roda-hund/#Biverkningar7

Så här skriverSydsvenskan.

Farmacihistoriska museet

Jag har haft det stora nöjet att få besöka Farmacihistoriska museet i Stockholm. Jag och mina kollegor fick en guidad visning där i onsdags. Det var en mycket engagerad och kunnig gammal apotekare som visade oss runt.  Vi fick börja med att se ett stort …

Gratis läkemedel till barn

Senast vi var på apoteket och hämtade ut Oskars melatonin-kapslar så behövde vi inte betala ett endaste öre. Det är så klart bara att tacka och ta emot, även om det nästan känns lite väl generöst. Vi har aldrig sett denna kostnad som en stor belastning. Men samtidigt så förstår jag att det finns många familjer vars situation är annorlunda, och det skulle vara fruktansvärt om något barn inte skulle kunna få den medicin som han eller hon behöver.

Från den 1 januari i år är receptbelagda läkemedel gratis för barn upp till 18 år. Reformen beräknas kosta 400 miljoner kronor per år och syftet med kostnadsfria läkemedel till barn är att jämna ut de påverkbara hälsoklyftorna i samhället. Det finns dock ingen data som visar hur många barnfamiljer som tidigare behövt välja bort läkemedel  p.g.a. ekonomiska orsaker . Enligt den tidigare kostnadstrappan i förmånssystemet var det sammanlagda maxbeloppet för läkemedelskostnader för samtliga barn i en familj 2 200 kronor per år.

Ungefär hälften av alla barn i Sverige förskrivs receptbelagda läkemedel varje år. Under 2014 var mediciner avsedda för andningsorganen den vanligaste läkemedelsgruppen till barn. Näst vanligast var antibiotika och därefter kom läkemedel för nervsystemet, t.ex. för behandling av ADHD och epilepsi.

(Källa: Läkemedelsvärlden, oberoende om läkemedel, 20 januari 2016)

Paracetamol-tabletter får bara säljas på apotek

För sex år sedan, strax efter att det statliga apoteksmonopolet upphörde att gälla i Sverige, fick många receptfria läkemedel börja säljas på andra försäljningsställen än apoteken. Detta gällde bl.a. paracetamol-läkemedel mot värk och feber. Men det har visat sig att antalet förgiftningar i självskadesyfte har ökat sedan tillgängligheten av paracetamol ökade. Vid överdosering kan paracetamol orsaka svåra skador på levern. Stora doser av paracetamol är särskilt skadligt vid regelbundet högt alkoholintag eller vid nedsatt leverfunktion. Därför har läkemdelsverket beslutat att från och med idag, den 1 november 2015,  får pracetamol-tabletter endast säljas på apotek. Paracetamol i form av brustabletter, oral lösning och suppositorier får fortfarande säljas i dagligvaruhandeln.

Produkter som innehåller paracetamol är bl.a.: Alvedon, Alvedon Novum, Panodil, Panodil Novum, Panodil Zapp, Pamol, Pinex och produkter som heter Paracetamol följt av ett företagsnamn (t.ex. Apofri, Orifarm, Teva).

Använder man bara paracetamol på rätt sätt och inte överdoserar så är det säkert att använda och har en stor fördel jämfört med andra smärtstillande och febernedsättande substanser. Paracetamol orsakar nämligen inte magbesvär som anda läkemedel kan göra.

Läkemedelsverket har en bra översikt som gör det lättare att välja rätt läkemedel mot värk och feber. Titta gärna på den. https://lakemedelsverket.se/upload/allmanhet/Olagliga_lakemedel/valj-ratt-lakemedel-matris-rev-2015-10-29.pdf

Här kan du läsa mer om paracetamol:

Försäljning av paracetamol tillbaka till apoteken (augusti 2014)

Paracetamol i ropet igen (januari 2014)

Förvirrande med olika maxdoser för paracetamol (september 2013)

Paracetamol – en lättillgänglig men dock ej harmlös substans (maj 2013)

Nobelpris för läkemedel mot parasitsjukdomar

---

Igår tillkännagavs årets nobelpristagare i fysiologi och medicin. Jag tycker det är roligt att det är just läkemedelsupptäckter som prisas i år. Det har faktiskt inte hänt så ofta sedan nobelpriset instiftades, och särskilt inte under de senare åren. Många av de upptäckter som prisats har säkert på något sätt bidragit till läkemedelsutvecklingen, men att i år koppla priset direkt till nya läkemedelsterapier tycker jag känns extra kul.

Årets pris delas mellan två olika upptäckter. William C. Campbell och Satoshi Ōmura får priset för deras upptäckt av läkemedel mot sjukdomar orsakade av parasitmaskar och Youyou Tu prisas för upptäckten av ett nytt läkemedel mot malaria.

Avermectin: Streptomyces-bakterier som lever i jorden producerar en mängd olika antibakteriella substanser. Satoshi Ōmura lyckades, efter att ha undersökt tusentals olika bakteriestammar av Streptomyces, hitta ett flertal stammar som producerade nya intressanta bioaktivt ämnen. William C. Campbell undersökte ämnenas effekt på olika parasiter. Ett av ämnena som undersöktes visade sig slå ut parasiter hos olika husdjur. Substansen som renades fram fick namnet avermectin. Avermectin modifierades kemiskt för att bli ännu effektivare och den nya substansen fick namnet ivermectin. Ivermectin är den verksamma substansen i bl.a. Ivomec som säljs i Sverige för t.ex. avmaskning av häst. Ivermectin visade sig också effektivt mot parasitsjukdomar hos människa bl.a. flodblindhet och lymfatisk filariasis (elefantiasis) som är vanliga i Afrika, i södra Asien och iMellan- och Sydamerika.

Artemisinin: Youyou Tu studerade gamla recept på kinesiska örtmediciner i jakt på ett nytt verksamt ämne mot malaria. Växten Artemisia annua visade sig vara en intressant kandidat och efter mycket arbete lyckades hon utvinna den verksamma substansen som fick namnet artemisinin. Artmisinin är mycket effektivt mot malaria och dödar parasiten på ett tidigt stadium i dess livscykel.

Såhär skriver nobelkommittén: Upptäckterna av Avermectin och Artemisinin har på ett avgörande sätt förändrat hur vi idag kan behandla parasitsjukdomar. Avermectin-derivatet Ivermectin används idag på alla ställen av vår jord som plågas av parasitsjukdomar. Ivermectin har en mycket hög verkningsgrad mot en rad olika parasiter, mycket begränsade biverkningar och tillhandahålls gratis till människor i hela världen. Nyttan i form av förbättrad hälsa och välmående för de miljontals människor som lider av flodblindhet och lymfatisk filariasis kan inte överskattas. Behandlingen är i själva verket så framgångsrik att dessa två sjukdomar inom en snar framtid kan komma att utrotas, vilket vore en medicinsk framgång av mycket stora mått. Nästan 200 miljoner människor infekteras årligen av malaria. Artemisinin används idag som kombinationsterapi i alla områden i världen som drabbas av malaria och man beräknar att dödligheten i malaria totalt gått ned med mer än 20% och hos barn med mer än 30%. Enbart i Afrika betyder detta att man årligen räddar fler än 100 000 liv.

Upptäckterna av Avermectin och Artemisinin har revolutionerat behandlingen av människor som drabbats av förödande parasitsjukdomar. Cambell, Ōmura och Tu har tagit behandlingen av parasitsjukdomar till en helt ny nivå. Det globala genomslaget av upptäckterna samt deras nytta för mänskligheten är gigantiska.

Jag har faktiskt lyssnat på en föreläsning av en nobelpristagare en gång. Det var när jag precis hade börjat studera på apotekarprogrammet i Uppsala. Det var år 2000 och svensken Arvid Carlsson var en av årets nobelpristagare. Han besökte Biomedicinskt centrum (BMC) och gav en föreläsning för oss om signalsubstanserna i hjärnan. Jag kan inte påstå att jag kommer ihåg så mycket av det han berättade, men det var stort att få närvara på en nobelpristagares föreläsning.