Idag var det verkligen sommartid i dubbel bemärkelse. Det är lätt att komma ihåg hur man ska ändra klockan om man tänker på utemöblerna i trädgården. När det är dags för sommartid så ska ju klockan ställas fram, precis som trädgårdsmöblerna. I år stämde det på pricken. Just den här helgen åkte utemöblerna fram och vi premiärfikade i solen. Riktigt försommarväder har det minsann varit idag. Och vad kan då passa bättre än en första liten upptäcktsfärd på egen hand i trädgården.
Igår firade vi Oskar tillsammans med närmsta släkten. Det blev en jättetrevlig kväll och Oskar verkade trivas. Många fina födelsedagspresenter blev det också!
Jag hade försökt att skapa ett Nicke-nyfiken tema kring kalaset, eftersom Oskar är så väldigt förtjust i denna lilla apa. Det var dock inte så lätt att hitta Nicke-saker. Men lite ballonger, en duk, papperstallrikar, dessertdekorationer och en misslyckad tårta med Nicke-nyfiken på satte lite Nicke-prägel på kvällen.
Födelsedagsbarnet var mer intresserad av att äta snacks än att öppna paket.
Vi bjöd på kall buffé bestående av skagentårta, tonfiskröra, varmrökt lax från Limhamns fiskrökeri, potatissallad, sallad, charkuterier och ostar från Ostbutiken i Ängelholm samt lite bröd och kex.
1-åringen fick så klart smaka lite tårta. Efter maten blev det efterrättsbuffé som innehöll äppelmarängtårta med vaniljsås, Ahlgrens bilar-pannacotta, kladdkaka, glass, grädde, fruktsallad, nougatkakor, gräddbullar och en kladdig, rinnande Nicke-nyfiken-tårta.
Jag försökte mig på att göra en specialdesignad tårta. Men efter några timmar i kylskåpet hade det mesta av dekorationen smält bort.
Så otroligt mycket fint som gömde sig i alla paketen.
Oskars första födelsedag startades som sig bör med skönsång och presenter i sängen. Födelsedagsbarnet var dock tämligen ointresserad av paketen. Denne ständigt hungrige och väldigt matglade lille man ville hellre ner till frukostbordet. Storsyster var betydligt mer glad för alla presenter och efter att hon snabbt öppnat sina egna två gav hon sig på lillebrors pakethög.
Eftermiddagen bjöd på fantastiskt vårväder. Vi spenderade en liten stund i trädgården innan vi fikade och sedan åkte iväg till busfabriken för lite lek alla fyra. Dagen till ära fick födelsedagsgossen mumsa i sig en hel sockerbulle. Tårtan sparade vi till helgens födelsedagsfirande.
Fjärrkontrollen var nog den present som uppskattades mest.
Det var skoj att kika på nyckelpigorna i gräset.
Det var inte så dumt att fylla år på en måndag för då fick man ha leklandet nästan helt för sig själv.
… för det är Oskars födelsedag! Ett helt litet år blir han då. Jag säger som så många gånger förr; var tar tiden vägen?!…
Mars 2013 – Nyfödd!
1 mån
2 mån
3 mån
4 mån
5 mån
6 mån
7 mån
8 mån
9 mån
10 mån
11 mån
Mars 2014 – 1 år!
I torsdags bar det iväg med tåg över Öresundsbron till Köpenhamn. Därifrån blev det pendeltåget (s-tåg) till Hilleröd och Pharmakons stora utbildningscenter. Jag som trodde att jag lämnat Danmark för ett tag fick återse mitt gamla jobbland fortare än jag kunnat ana. Men så mycket av den välbekanta danskan fick jag inte höra eftersom alla presentationer föregick på engelska. En representant från varje Nordisk läkemedelsmyndighet och en representant från EUs läkemedelsmyndighet fanns på plats. Jag har stor respekt för myndigheterna och hade förväntat mig strikta, professionella, och lite ”torra” presentationer. Men det var väldigt avslappnat och presentationerna höll kanske inte riktigt så hög klass som jag hade hoppats på. Men det blev ändå en bra och lärorik dag där vi fick höra om samarbetet mellan myndigheterna och deras syn på hur läkemedelsförpackningar ska se ut.
Läkemedelsförpackningar får inte se ut hur som helst. Det finns strikta krav på vilken information som måste finnas med och hur denna information ska presenteras. Typsnitt, färg och textstorlek granskas noga, liksom textens placering och så klart textens innehåll. Olika styrkor och beredningsformer (tabletter, kapslar, stolpiller etc.) måste tydligt särskiljas från varandra för att minska förväxlingsrisken. Vi fick se bra och mindre bra exempel på läkemedelsförpackningar. Men framför allt handlade dagen om att man ska sträva efter att ta fram samnordiska förpackningar som ska kunna användas i alla de fem nordiska länderna. Men det är lättare sagt än gjort. Alla nordiska länder har sina egna språk och det är inte helt lätt att få plats med all text på svenska, finska, danska, norska och isländska på en och samma förpackningar. Och tänk hur lång/stor bipacksedeln måste vara för att rymma samma information fem gånger. Det som också försvårar det hela är att myndigheterna i Norden inte är 100% överens om vilken information som ska finnas med på läkemedelsförpackningen. Alla nordiska länder förutom Sverige kräver t.ex. att läkemedel som kan påverka reaktionsförmågan och göra att man blir trött och dåsig ska märkas med en röd varningstriangel. Denna triangel är inte tillåten i Sverige längre, medans de övriga länderna har kvar kravet. Fler exempel där regelverket spretar togs också upp.
Men tanken med samnordiska förpackningar är god. Förpackningsmaterial utgör en storkostnad för läkemedelstillverkarna och kan man trycka upp större partier som kan användas i flera länder kan man få ner kostnaderna. Om en restsituation skulle uppstå i ett nordiskt land kan man flytta över produkter från ett annat nordiskt land för att förhindra att en bristsituation uppstår. Många läkemedelsföretag drar sig dock för att marknadsföra sina produkter i de Nordiska länderna eftersom det är så små marknader. Totalt i Norden är vi 25 miljoner människor. Detta kan jämföras med Storbritanniens dryga 60 miljoner och Tysklands 80 miljoner invånare. De nordiska länderna är kanske inte så intressanta var och en för sig. Men som en enhet kanske det lockar fler företag att marknadsföra sina läkemedel här. Därför är möjligheten med samnordiska förpackningar ett bra försök!
Jag längtar så efter sommaren och färgglada blommor i trädgården. Som ett första litet steg i riktning mot en blommande trädgård sådde vi lejongap idag. De pyttesmå fröna försåddes inomhus och kommer få växa till sig i fönstret innan de flyttas ut.
Lejongap är en av sommarfavoriterna! Fröna ska inte täckas med jord eftersom de behöver solljus för att gro. Krukan täcktes med plastfolie för att jorden inte ska torka ut. Som vanligt fick jag en hjälpande hand av min lilla hjälpreda som alltid sitter uppflugen på diskbänken.
Andra delen i Set Matssons serie om Malmökonstapeln Palm är utläst. ”Svekets offer” var dock inte i samma klass som ”Ondskans pris”.
Det är inte så ofta som jag har tid eller ork att läsa just nu. Men jag har alltid en bok liggandes på nattduksbordet och ibland händer det att jag hinner läsa några sidor på kvällen innan ögonlocken faller igen. Igår läste jag ut ”Svekets offer” av Set Mattson. Det är en fristående uppföljare till ”Ondskans pris”. Böckerna handlar om kriminalöverkonstapel Douglas Palm och utspelar sig i 1940-talets Malmö. Första boken var väldigt bra så det var med stor förväntan som jag började läsa den andra delen. Historien i ”Svekets offer” levde dock inte alls upp till mina förväntningar. Ser man på boken som en kriminalroman är den oerhört platt och spänningslös. Stora delar av boken känns som långa transportsträckor, och med hänsyn till mordgåtorna tillför dessa sidor inte särskilt mycket. Däremot är boken en utmärkt skildring av hur det var i Malmö under åren strax efter andra världskrigets slut. Det politiska läget med rädslan för kommunisterna får stor plats i boken, liksom motstridigheterna mellan de olika grupperna bland arbetarna på Kockums. Miljöer och platser återges på ett trovärdigt och välskrivet sätt. För mig som Malmöbo känns det som att vandrar genom Malmö så som det nog måste ha tett sig för nästan 70 år sedan.
Ett dött spädbarn hittas i Pildammsparken och polisen försöker finna föräldrarna. Men det är inte den enda gåtan som boken har att bjuda på.
Igår var vi på födelsedagskalas och njöt av god mat och trevligt sällskap. Om exakt två veckor är det födelsedags-dags för vår lille kille!
De tre första dagarna på jobbet gick hur bra som helst. Jag blev så väl omhändertagen och jag vet att jag kommer trivas alldeles förträffligt på min nya arbetsplats. Dagarna har gått jättefort. Allt nytt har gjort mig väldigt trött, det tillsammans med krassliga barn som sover dåligt om nätterna. Hela dagen idag har jag varit matt och tom på energi, men nu börjar jag återhämta mig. Jag är så glad för att jag valt att mjukstarta med att endast jobba onsdag-fredag första månaden. Omställningen från att vara hemma till att börja jobba är större än man kan tro. Nu får jag lite tid att smälta allt nytt och hämta nya krafter mellan arbetsveckorna, samtidigt som jag får tid tillsammans med barnen och inte behöver stressa mig fördärvad med allt annat som måste skötas. Jag ser verkligen fram emot att få jobba nu när allt känns så bra; supertrevliga kollegor, intressanta arbetsuppgifter, en ledig dag i veckan f.o.m. april och en lagom pendlingstid på 15-20 minuter enkel väg. Det här kommer att bli bra!
Min fantastiske make överraskade sin trötta fru med ljuvliga rosor.
Det är med blandade känslor som jag lämnar ett års mammaledighet bakom mig och kastar mig in i arbetslivet igen. Det har varit ett fantastiskt år hemma med barnen. Ett år som rymt så mycket kärlek, glädje, lycka, skratt, bus, lek, kaos, upplevelser och utmaningar. Ja, mammalivet kan faktiskt vara lite av en utmaning ibland. Mammalivet fortsätter så klart, och prövningarna med antar jag. Men nu väntar även andra utmaningar, nämligen ett nytt jobb! Jag har sagt ”hejdå” till det stora läkemedelsföretaget i Köpenhamn och imorgon får jag istället nya kollegor och nya arbetsuppgifter på ett mindre, men betydligt mer familjärt, läkemedelsföretag här i staden. Dessutom får jag återse en kär kollega som jag mer än gärna jobbar tillsammans med igen!
Mina arbetsuppgifter kommer delvis vara de samma som tidigare. Jag fortsätter att jobba med registrering (Regulatory Affairs), d.v.s. se till att företagets läkemedel är/blir godkända och uppfyller gällande regelverk, att all dokumentation som krävs finns på plats och är uppdaterad. Men jag ändrar fokusområde och lämnar Asien, Mellanöstern, Sydamerika och Östeuropa och koncentrerar mig nu på de nordiska länderna. Det geografiska spannet blir smalare, medans det terapeutiska området blir bredare. Det ska bli kul och intressant med nya marknader och nya läkemedel!
Jag vet att det kommer vara jobbigt att vara ifrån barnen under dagarna. Men jag vet också att jag behöver lite intellektuell stimulans och att få träffa andra vuxna nu efter ett år hemma. Det blir en mjukstart den första månaden då jag ska arbeta halvtid. Sedan blir det 80%. Det känns lagom att arbeta fyra dagar i veckan. Oskars dagisstart lär dröja eftersom det fortfarande är platsbrist inom Malmös barnomsorg så maken är hemma med barnen när jag jobbar. Det känns skönt att slippa stressen med att lämna och hämta på dagis nu i starten. Men till hösten vill vi mer än gärna ha en dagisplats till båda barnen.
Nu lägger jag ett av de bästa åren bakom mig, och det känns lite vemodigt. Tänk att vår lille plutt är en livlig 1-åring nu. Bebistiden är slut och det är bara till att krypa ut ur bebisbubblan och möta verkligheten igen.
En semla istället för gravöl – Fettisdagen blev sista dagen på mammaledigheten. Att säga att jag ”firade” med en Semla är inte riktigt rätt ord. Men en Semla blev det i alla fall.
Apotekare S. - SOM VILL BLI läkare 