Lurad

Igår testade jag att laga en ny rätt till lunch. Jag hittade ett recept på pastarullar med körfärs som jag ville prova. Jag gjorde en ost- och basilikaröra som rullades in i färska lasagneplattor. Sedan stektes köttfärs, lök, salami m.m. som lades ovanpå rullarna. Riven ost och mozzarella ströddes över. Rätten gratinerades därefter i ugnen. När maten stod i ugnen passade jag på att diska upp, och eftersom vi sopsorterar så sköljde jag ur plastförpackningen som färsen legat i. Jag är alltid noga med att köpa svenskt kött. Vilket jag trodde att jag gjort även denna gång eftersom förpackningen var märkt med ”Svenskt kött”. Jag blev minst sagt förvånad när jag upptäckte att det på undersidan av köttfärsförpackningen stod att köttet kom från Irland. Kan det verkligen vara okej att märka kött på det här viset? Så lurad jag känner mig! Jag har så klart kontaktat Coop som inte kunde ge någon förklaring. De vill att jag kommer in med förpackningen i början av nästa vecka så det kan undersöka saken. Fortsättning följer….

Sommarlovsmorgon i SVT

Igår fick Selma se sin stora idol Hasse Andersson uppträda live under inspelningen av SVT:s direktsända morgonprogram ”Sommarlov” på Barnkanalen. Programmet spelas in vid Scaniabadet i Västra hamnen här i Malmö under sommarlovets alla vardagar. Inspelningsplatsen ligger fint precis vid havet, med Öresundsbron i blickfånget och Malmösymbolen Turning torso precis intill.

Varje fredag gästas barnprogrammet av en artist, och denna vecka var det alltså ingen mindre än Hasse Andersson. Vi var på plats vid 7:45, 1 timme och 15 minuter före programstart, och kom lagom för att se och höra Hasses sound check. Antalet besökare fylldes på i rask takt. Vi hörde att de som satt längst fram vid scenen var på plats redan kl 6 på morgonen. Vi hade nog kunna klämma in oss bland publiken i den främre regionen om vi velat, men Selma var fast besluten om att det var på kullen vi skulle sitta. För där var det bäst utsikt. Att hon då inte skulle synas i tv brydde hon sig inte om, det var viktigare att kunna ha full överblick över hela inspelningen. Vi såg verkligen bra där vi satt på kullen. Jag hade tagit med frukost att äta innan programmet startade, men Selma var så förväntansfull och upptagen med att studera allt runt om kring att det inte blev ätit något.

Innan programmet startade övades det på olika scener, så vi fick se Hasse många gånger. Dessutom var där en duktig publikuppvärmare som höll igång publiken. Stämningen var på topp hela tiden. Det blev ju en del väntan under själva inspelningen också eftersom det visas tre filmer i programmet. Men även då underhöll publikuppvärmaren och kommande scener övade igen.

Höjdpunkten under programmet var såklart när Hasse sjöng ”Guld och gröna skogar” och hela publikhavet sjöng med, klappade händer och viftade med gula och gröna ballonger. Efter tv-inspelningen fortsatte det med en kvarts radioinspelning och då fick vi se och höra ”Änglahund”. Selma har sedan dess nynnat på den sågen i tron om att det handlar om att man får ta hunden med sig när man flyger flygplan uppe i himlen…

Programmet ligger kvar en vecka på SVT:s hemsida. Även om det är väldigt svårt att se så fastande vi faktiskt på bild. (Vi sitter vid den lilla röda pilen.)

 

Borgeby fältdagar

När jag hämtade upp barnen på dagis i eftermiddags körde vi direkt vidare till Borgeby fältdagar, en lantbruksmässa som Anna tipsade om att Oskar säkert skulle gilla. Mässan är nämligen full av diverse maskiner, och framför allt traktorer. Oskars stora intresse just nu är bilar, eller egentligen fordon av alla de slag som har hjul/rattar/knappar. Trots den blåsiga och kyliga kvällen blev det ett trevligt besök. Vi hann långt ifrån titta på allt, men vi hann åka två rundor med traktor och vagn kring mässområdet, fika lite och så klart provsitta några fina traktorer. Hade Oskar fått bestämma hade han nog suttit kvar ännu….

 Lantmännen bjöd på goda bullar och saft. Tack Anna! 😉

Midsommar

Vi trotsade vädret, och det blev en bra midsommarafton trots en molntung himmel, sval temperatur och en hel del regnskurar. Redan på förmiddagen begav vi oss hem till svärföräldrarna i Äsperöd, där det sedan var fullt program till långt in på kvällen. Blomplockning, god sill-lunch, läcker jordgubbstårta, dans kring midsommarstången, jordgubbar med grädde, roliga lekar i trädgården, grillning, trevligt sällskap och mycket skratt hela dagen lång. Det blev några mindre avbrott i aktiviteterna när regnet vräkte ner som värst. T.ex. blev det en paus i midsommardansen när himlen öppnade sig mitt under ”Vi äro musikanter”.

Vi fick lov att plocka blommor till byns gemensamma midsommarstången i grannens fina trädgård.

 

Oskar verkade trivas men tog en tupplur när det blev dags för midsommardans.

Selma vägrade gummistövlar…. 

Spänd förväntan

Just nu sover hon gott, nybadad och ren, med ett fint sommarnattlinne på sig. På pallen har hon lagt fram sin rosa, blommiga klänning, vald med omsorg bland garderobens alla färgglada plagg. Hon har noggrant räknat ner dagarna genom att sätta stora kryss i almanackan. Hon har stenkoll på att det är imorgon. I källaren ligger den färdiga blomsterkransen och väntar på att få pryda en liten prinsessas virvlande lockar. Hela hennes väsen utstrålar glädje och spänd förväntan.

Samtidigt smattrar regnet hopplöst mot fönsterrutorna. Termometern visar ynkliga 11 grader. Jag vill så gärna ge henne en strålande morgondag. En midsommarafton med klarblå himmel, värmande solstrålar och barfotafötter i torrt gräs. Hon är värd det, vår fina lilla prinsessa, som förstår så mycket mer än en 4-åring bör göra. Hon som aldrig sagt ett ont ord om lillebror, fastän han gör konstiga saker och inte alltid förstår. Alltid finns hon där för honom, alltid bjuder hon honom på kramar i överflöd, och alltid låter hon honom se Nicke Nyfiken på tv fastän hon själv kan vartenda avsnitt utantill och hellre vill se något annat. Alltid delar hon med sig, hjälper och stöttar sin lillebror i alla lägen. Vår kloka, underbara prinsessa, hon som kan alla midsommarsånger och ska dansa kring midsommarstången imorgon så klänningen yr.

 Imorgon är det äntligen midsommarafton! Som hon väntat och längtat!

Morotsmarodör

Jag gav mig på ett nytt trädgårdsprojekt i år, nämligen att odla i krukor/lådor. För två månader sedan satte jag igång, och nu växer det bra i krukorna. I dag kunde Selma till och med plocka den första mogna jordgubben.

Men så under ett obevakat ögonblick, när jag hade fullt upp med midsommarkransarna, passade Oskar på att dra upp de späda små morötterna. Tur i oturen att han i alla fall inte vandaliserade hela lilla morotsodlingen. Men frågan är om han låter resten vara, nu när han kommit på vad han kan göra med morötterna…

Svar på kromosomanalysen

För två månader sedan lämnade Oskar och vi föräldrar blodprov för en kromosomanalys. Anledningen var att vi kanske skulle kunna få ett svar på orsaken till Oskars autism. Ungefär 10% av alla med autism har en påvisbar kromosomavvikelse.

I går ringde Oskars neurolog och meddelade att hon nu fått provsvaren. De visade att Oskar inte har någon kromosomavvikelse. Om detta är ”bra eller dåligt” är inte helt lätt att avgöra. Det är så klart skönt att veta att Oskar med största sannolikhet inte har någon kromosomförändring, eftersom autism i samband med kromosomavvikelser ofta är en komponent i ett syndrom eller en sjukdom med flera andra svårigheter eller symtom.

Men beskedet att Oskar inte har en kromosomavvikelse lämnar ju fortfarande frågan öppen om vad som orsakat hans autism. Och hade orsaken varit en kromosomförändring som varken jag eller min man varit bärare av,  som alltså uppstått som en ny förändring hos Oskar, hade vi kunnat vara säkra på att vi inte är bärare av ett genetiskt anlag för autism och också med säkerhet vetat att Selma inte bär på ”autismgener”.  Men etersom den mest troliga orsaken till autism är genetisk på ett eller annat sätt, så är sannolikheten att det i Oskars fall handlar om vissa gener, istället för större förändringar på kromosomnivå, väldigt stor. Men vi vet inte om det i så fall är nymutationer av hans gener, eller om det är så att han råkat ärva flera olika gener från oss föräldrar som var för sig inte orsakar autism men som gör det i kombination med varandra. Det kan så klart också finnas andra orsaker till autism, som t.ex hjärnskador som uppstått under fostertiden p.g.a. läkemedel eller  infektioner, eller vid förlossningen p.g.a syrebrist. Men detta har jag analyserat så mycket att jag med största sannolikhet kan avfärda det som en trolig orsak. En annan orsak till autism skulle kunna vara hjärndysfunktion p.g.a morfologiska förändringar eller missbildningar i hjärnan.

Summan av kardemumman är att vi fortfarande inte vet orsaken till Oskars autism, och troligtvis kommer vi nog aldrig få veta det heller.

Receptfria läkemedel

I förra veckan var jag, via mitt arbete, på en utbildningsdag i Stockholm där jag lyssnade på flera intressanta föredrag om receptfrihet. Dagen handlade främst om vilka krav som ställs för att ändra receptstatus på ett läkemedel från receptbelagt till receptfritt. Men det bjöds även på en hel del allmän information kring just receptfria läkemedel.

Alla nya läkemedel som godkänns blir per automatik receptbelagda, om inte det ansökande företaget motiverar och bevisar varför det skulle vara lämpligt att få säljas utan recept. Det finns dock en tydlig regel som aldrig går att argumentera emot. Nämligen, om läkemedlet måste ges via injektion kan det aldrig bli receptfritt. Andra faktorer som är viktiga att ta hänsyn till i bedömningen av receptfrihet, och som kanske inte är lika tydliga och enkla att utvärdera är om läkemedlet kan utgöra en ev. fara för patienten, alltså om det finns en risk för allvarliga biverkningar, risk för interaktioner med andra mediciner, risk för försenad diagnos om kunden missbedömer sina symptom, risk för missbruk m.m. Normalt ska ett preparat har varit på marknaden i 3-5 år, så att det finns tillräcklig erfarenhet av läkemedlet och dess biverkningar, innan det blir receptfritt.

Receptfria läkemedel ligger i tiden. Över 90 % av Sveriges befolkning har receptfria läkemedel hemma. Vi vill gärna själva ta hand om vår hälsa och dagens informationssamhälle gör att vi är mer medvetna, informationsletande, kunniga och har ett stort intresse av att kunna självmedicinera utan läkarkontakt. Dessutom så minskas vårdkostnaderna om fler kan hantera enklare åkommor själva. Men det gäller att samtidigt komma ihåg att trots detta är kunskapsnivåerna väldigt olika bland befolkningen och behovet av farmaceutisk och medicinsk rådgivning måste vägas in i bedömningen om ett läkemedel är lämpligt att säljas utan sjukvårdskontakt. Förutsättningen för egenvårdsbehandling är att kunden själv kan ställa rätt diagnos och bedöma effekten av behandlingen. Fler och fler preparat blir receptfria, men det är potenta läkemedel det handlar om, och respekten för dessa får inte gå förlorad.

Idag utgör de receptfria läkemedlen ca 10% av den totala läkemedelsmarknaden i Sverige, båda vad gäller utbud och försäljning (mätt i kronor). Sedan 2003 har Sverige fått 42 nya receptfria produkter. 2014 fick Läkemedelsverket in 20 nya registreringsansökningar gällande receptfria läkemedel, varav 15 var generika. Där utöver kom 12 ansökningar in om att få ändra receptstatus på redan godkända läkemedel från receptbelagt till receptfritt.

Sedan den 1 november 2009 får vissa receptfria mediciner säljas utanför apoteken, bl.a. i dagligvaruhandeln och på bensinstationer. När läkemedel säljs utanför apotek gäller en åldersgräns på 18 år för köparen. Endast små förpackningsstorlekar får säljas, och kassapersonalen får inte ge råd utan måste hänvisa till apotek eller sjukvårdsupplysningen.

Läkemedel mot värk och feber är den grupp av receptfria läkemedel som toppar försäljningen. Totalt finns det 9 receptfria substanser mot smärta. Ta gärna en titt på Läkemedelsverkets översikt över dessa substanser för att få en klar bild över deras användningsområden.

https://lakemedelsverket.se/upload/allmanhet/allmant-om-lakemedel/valj-ratt-varktablett-matris-sept-2011.pdf

Intressant radioprogram

I tisdags handlade Sveriges Radios program ”Kropp och Själ” om autism. Programmet fokuserade på orsaker till autism och eventuella framtida behandlingar.

 

 

Kropp & Själ ”Autismgåtan på väg mot lösning” 9 juni 2015

Orsakerna till autism har diskuterats länge, och det verkar vara otroligt svårt att fastställ dessa, om det ens är möjligt. Men, kan man inte ta reda på vad som är orsaken så är det i alla fall viktigt att ta reda på vad som inte är det. T.ex. så ansåg man fram till slutet av 1970-talet att autism var en extremt ovanlig sjukdom orsakad av ”kylskåpsmammor”, d.v.s känslomässigt kalla mödrar som inte knöt an till sina barn. En annan felaktig orsaker som varit på tapeten är vaccination mot påssjuka, rödahund och mässling. Vad man med största sannolikhet vet är att det finns en genetisk koppling till autism. Men de antal gener som man tror kan vara kopplade till autism är flera 100. Har man 3-5 av dessa gener så kan det vara orsaken till autism. Men den genetiska orsaken till autism behöver inte vara ärvd. Det kan också handla om nya genetiska förändringar. Men det är inte så att det enbart skulle finnas en genetisk förklaring till autism. Miljöfaktorer spelar också roll. Detta har visats genom att studera enäggstvillingar där den ena tvillingen har autism, men inte den andra. Enäggstvillingar har 100% identiskt genetiskt material och detta talar för att även miljön har ett finger med i spelet. Givet att den ena enäggstvillingen har autism är sannolikheten att även den andra har samma diagnos 56-95%. Detta visar på genernas tydliga roll, men det förklarar långt ifrån alla fall av autism och ofta är det nog så att generna och miljön samverkar. I radioprogrammet menade de att det nästan finns lika många orsaker som det finns autismfall.

Vad som verkligen fångade mitt intresse var en av de behandlingar som det forskas på för att förbättra hjärnas funktion vid autism. Som apotekare är jag i största allmänhet intresserad av nya läkemedelsbehandlingar, och som autismmamma blir detta så klart ännu mer intressant. Det finns en substans som heter bumetanid, som redan finns i form av ett vätskedrivande läkemedel. Bumetanid drar ut klor ur nervcellerna och påverkar på så vis balansen av signalsubstanserna glutamat och GABA. I fosterstadiet råder en viss balans mellan dessa substanser som sedan ändras till det omvända, men vid autism kan denna balans vara rubbad och likna den som råder under fostertiden. Förhoppningsvis kommer en större klinisk studie igång under hösten och substansen kan undersökas ytterligare vid autism.

 

 

 

Kommunikationsträning

Igår avslutade vi föräldrakursen i alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Vi skulle redovisa och berätta hur vi tränat med våra barn, och jag passade på att göra en liten film för att visa hur träningen med Oskar gått till och vad han lärt sig. Vill ni också se filmen kan ni klicka på länken nedan.

Film: Oskar AKK juni 2015

Del 1: Oskar ska bada. Jag visar med hjälp av foto och genom att upprepa ordet bada. Jag vill få Oskar att självmant gå upp till badkaret på andra våningen. Det gäller att hela tiden påminna honom om vad vi ska göra, annars glömmer han bort det längs vägen. I badrummet visar Oskar att han förstår ordet ”propp” genom att visa var den finns någonstans. I badet tränar vi på att Oskar ska härma storasyster. Att härmas är väldigt svårt för Oskar, men i ett kort ögonblick tar han efter Selma och plaskar. I badsituationen tränar vi också på att förstå order ”tvål” och Oskar visar att han vill ha tvål på magen vilket jag tolkar och bekräftar.

Del 2: Oskar ska till dagis. Jag visar med hjälp av foton att vi ska åka bil till dagis. Jag vill, utan att behöva dra/bära honom, att han ska följa med ut i hallen där vi ska ta på skorna. Här smyger vi även in två tecken som stöd i kommunikationen.

Del 3: Oskar vill ha yoghurt. När Oskar vill ha yoghurt (som han gillar mer än allt annat) ställer han sig vid kylskåpet och ”gnäller”. Vi tränar på att han kan be om yoghurt genom att ge oss fotot på favorityoghurten. 

Del 4: Vi leker med bilar och tränar på samspel. Oskar visar att han förstår leken genom att när jag helt plötsligt gör en paus visar han med handen vad han vill att jag ska göra. Det kallas för att ”räva” när man inte gör som barnet förväntar sig och på det viset lockar till kommunikation.

Vi fick väldigt bra respons på filmen av kursledarna och av de andra kursdeltagarna. Även om vi själva ibland har svårt att se resultatet av träningen och det stundtals känns ganska tröstlöst så blir man otroligt glad av att höra att vi tränar på rätt sätt. Och att samtidigt få höra från de andra föräldrarna att de inspireras av att se vår film gör gott för självförtroendet.