Höstens kurs

Nu läser jag min näst sista kurs på läkarprogrammet. Kursen sträcker sig över tio veckor och heter ”Individ och samhälle”. Största delen av kursen utgörs av allmänmedicin och praktik på vårdcentral, men det ingår även bl.a. geriatrik (åldrandets sjukdomar), arbets- och miljömedicin och rättsmedicin.

Varannan vecka har vi teoretisk undervisning och varannan vecka praktik på vårdcentral. Snart börjar jag min tredje vecka på vårdcentralen. Där har jag en egen digital tidbok med patienter inbokade till mig. Jag har endast fyra patienter per dag, men det känns lagom så här i början. Första patienten klockan 9, sedan klockan 11, 13 och 15. Då har jag gott om tid för att läsa på inför varje patient och jag kan utföra patientsamtal och undersökning utan att behöva stressa. Jag har också tillräckligt med tid för att stämma av med min handledare, diktera, beställa prover, skicka remisser m.m. Det är väldigt lärorikt och roligt att jobba så pass självständigt, men det tar också ganska mycket kraft och energi när man inte är så van. Det är varierande patienter både vad gäller ålder och sjukdomssymtom. Jag har fått handlägga patienter som sökt för huvudvärk, hudbesvär, bröstsmärta, hjärtklappning, långvarigt illamående, bensvullnad, sömnbesvär, ångst m.m. Det som redan blivit tydligt för mig är att många patienter bär på en stor oro och ångest som ger fysiska symtom som de söker vård för. Självklart utreder man alla symtom för att inte missa andra bakomliggande orsaker, men i slutändan är det en hel del som är ångestrelaterat. Mycket av allmänmedicinen handlar därför också om psykiatri, vilket kan vara en svår utmaning. Men allmänmedicin rymmer även mycket annat, som t.ex. barnhälsovård. Jag har fått vara med på läkarmottagningen på BVC, och det var jättekul. Alla barn undersöks av läkare när de är 4 veckor, 6 månader, 12 månader och 3 år gamla. Vårdcentralen ansvarar också för några vårdboenden i stan. Jag har fått vara med på ronden på ett stort demensboende vilket även det var väldigt givande.

Oskars utvecklingssamtal

Oskars första utvecklingssamtal gjorde oss otroligt glada och väldigt överraskade. Han kan så mycket mer än vad vi tror! Så som jag förstod läraren uppnår Oskar redan hela grundsärskolans mål för stavning och läsning, och målen för minst årskurs tre i matematik (talföreståelse). Skolans personal är imponerade över hans förmåga att skriva på dator och surfplatta. Oskar skriver i rasande tempo med korrekt stavning. De har också testat hans läsförmåga och är säkra på att han kan läsa och förstå vad han läser, och inte bara känna igen ord som vi trott att han gör. Läser de högt i en bok och Oskar sitter bredvid följer han med i texten och pekar direkt på nästa ord om de gör en paus, glömmer ett ord eller medvetet hoppar över det. De har också sett när det haft tipsrunda att Oskar läst frågan och pekat på rätt svarsalternativ. Oskar har inget tal så han läser enbart tyst, men hans lärare är helt övertygad om att han läser flytande.

Det som de ska försöka träna på är att lära Oskar skriva med penna. Just nu har han inte motoriken/koordinationen för att både forma bokstäver och samtidigt trycka pennan med tillräcklig kraft mot pappret. De provar med olika typer av pennor för att se vilken som passar Oskar bäst. Han har en skrivbok där han med hjälp av personalen tränar på att skriva. Längst upp på skolbänken finns en fastklistrad pappersremsa med alfabetet och när det är dags att skriva i skrivboken så pekar Oskar på det för att visa vilken bokstav han vill skriva. På så sätt vet personalen vilken bokstav de ska hjälpa honom att forma samtidigt som Oskar visar att han vet hur orden stavas. I boken finns bilder av lätta ord som t.ex. hus, bil, sol som barnen ska lära sig skriva. För att få Oskar motiverad har han ett litet schema med tre rutor. I första rutan är det en bild på skrivboken. När han gjort sin uppgift visar bilden i andra rutan att han ska lägga ett pussel, och i tredje rutan på schemat finns en bild på en surfplatta som gör att han vet att han får använda den så fort de andra två sakerna är gjorda.

Grundsärskolans mål i matematik för årskurs tre är att barnen ska kunna räkna till fem och förstå hur mycket det är. De har testat Oskars talförståelse upp till 20. Men troligtvis kan han räkna ännu längre. Under utvecklingssamtalet tog läraren fram en stor låda med massa små plastnallar. Hon gav Oskar ett kort med siffran åtta på och bad honom ta åtta nallar. Oskar plockade direkt upp exakt åtta nallar och radade upp på sin bänk. De har ännu inte hunnit testa om han kan addition och subtraktion. Men kanske förstå han även det?

Eftersom Oskar inte har något talat språk tränar de även på det i skolan. I klassen finns en flicka som heter Ida och personalen har upptäckt att Oskar skrattar och tycker det är roligt när de säger just Ida. De har fått honom att försöka säga namnet och menar att han faktiskt kan det. Jag trodde inte mina öron när jag hörde det. Men när vi under utvecklingssamtalet provade och bad honom säga Ida så sa han ”Idd”. Några dagar senare hörde jag honom säga ”Idd-a”. Vi jublade och klappade händerna. Det är ett jättestort framsteg!

Även om Oskar är väldigt duktig och redan nu uppfyller många av grundsärskolans mål är vi helt övertygade om att detta är den rätta skolformen för honom. Här finns det kompetent personal som vet hur de ska få Oskar att utvecklas och blomma ut ännu mera. De ser hans styrkor och svagheter och vet hur de ska jobba med dessa. Även om Oskar är duktig i de teoretiska ämnena finns det många vardagliga färdigheter han inte behärskar som han behöver hjälp och stöttning med i skolan. Jag blir så lycklig av att se hur mycket Oskar lär sig och utvecklas tillsammans med personalen och de andra barnen i klassen. Det är fantastiskt att han har det så bra i skolan och det är helt underbart att se hur mycket han faktiskt kan!

AT-ansökan

Nu är det inte många månader kvar till min efterlängtade läkarexamen. Men vägen till färdig specialist är lång och ett mål på vägen dit är att få läkarlegitimation. Tyvärr är uppnådd läkarexamen inte det samma som att vara legitimerad läkare. För legitimation kräver Socialstyrelsen minst 18 månaders allmäntjänstgöring (AT) efter examen. AT-tjänster är tyvärr något av en bristvara inom svensk sjukvård och platserna räcker inte till alla. Två gånger om året utlyses dessa tjänster och förra månaden var det dags att söka till vårens AT-platser. Jag skickade in min ansökan till region Skåne och angav de två sjukhus jag helst vill vara på, eftersom man endast får söka två sjukhus i Skåne. Jag vet att konkurrensen är hård och att det på många sjukhus är minst tio sökande per plats. Så chansen är mindre än 10%. Men jag höll tummarna och hoppades innerligt på en tjänst. Tyvärr räckte inte mina meriter till, trots ett par månaders vik-tid som underläkare i sommar och många års erfarenhet som apotekare. Enligt statistik från ansökningstillfället i våras var väntetiden på AT i region Skåne i genomsnitt 10,4 månader. Dvs det krävdes 10,4 månaders vik-tid som underläkare. Och väntetiden bara växer från år till år. Det är synd att det är så svårt att komma vidare efter examen. 
Nu får jag istället söka ny underläkartjänst i väntan på AT. Jag har fått iväg en del ansökningar och ganska fort dök en bra möjlighet upp. Jag håller tummarna och hoppas allt går i lås. I så fall har jag ett roligt jobb att se fram emot efter examen.