Månad: oktober 2017

Veckans fall: cancer

Vi redovisade terminens nionde fall (av 16) i fredags och den här veckan handlade det om cancer. Kunskapsmålen var inriktade på allmän fakta kring cancer så som uppkomst, riskfaktorer, diagnostik, gradering, kännetecken för benigna respektive maligna tumörer, metastasutveckling, immunförsvarets roll samt behandling.

Alla människor känner nog någon som drabbats av cancer. Cancer drabbar nämligen en tredjedel av befolkningen. De vanligaste cancerformerna är bröstcancer och prostatacancer, men det finns mer än 200 olika typer av cancer.

Cancer uppkommer när celler i kroppen börjar dela sig okontrollerat. Normalt har kroppens celler en begränsad livstid och kan bara dela sig ett visst antal gånger innan de dör. Man kan säga att cancerceller är odödlig eftersom de kan dela sig hur många gånger som helst. När allt fungerar som det ska regleras celldelningen av gener som kan bromsa upp celldelningsprocessen när en cell blivit förändrad eller av annan anledning inte bör dela sig. Dessa reglerande gener är ofta påverkade vid cancer. Då kan en cell dela sig trots att den har förändrade egenskaper som inte bör föras vidare till nya celler. T.ex. har cancerceller egenskaper som att stimulera sin egen tillväxt, till skillnad från friska celler som behöver signaler/substanser från intilliggande celler för att kunna växa. Normala celler känner även av om de börjar växa för nära andra celler, och slutar då att dela sig. Cancercellernas celldelning hämmas inte av kontakten med intilliggande celler utan de fortsätter att växa på varandra i flera lager. Cancerceller har också en förmåga att stimulera bildningen av nya blodkärl så att tumören kan förses med syre och näringsämnen. När tumören växer tränger den så småningom igenom lymfkärl och blodkärl. Cancerceller som lossnar från huvudtumören kan då spridas vidare med lymfvätskan och blodet och ge upphov till metastaser i andra organ och tillslut förstörs organfunktionen.

Även om inte all cancer kan botas så kan den i många fall lindras och bromsas upp. Det finns många typer av cancerbehandlingar. Kirurgi, strålning och läkemedel är de tre stora behandlingsformerna. När det gäller läkemedel är cellgifter (cytostatika) det vanligaste alternativet, men det finns även andra typer av läkemedel. Cellgift dödar celler som håller på att dela sig. Eftersom cancerceller delar sig mycket oftare än kroppens friska celler påverkas de mest av cellgift. Men alla delande celler påverkas till viss grad av cellgift, därav alla besvärande biverkningar.

Cancer är ett så otroligt stort område och på en vecka hinner man bara lära sig det mest basala. Men det är en sjukdom som kommer återkomma under utbildningens gång och vi ska senare få lära oss mer om de olika cancerformerna.

 

Ny förskola

I veckan fick vi information om att Oskars dagis ska stängas den siste januari och att det sedan kommer att rivas någon gång under 2018. Förskolan startades upp kring 2010 som en tillfällig förskola i väntan på att en ny, stor, permanent förskola skulle byggas. Planen för den nya förskolan har hela tiden ändrats och skjutits upp så vi har sett den tillfälliga förskolan som en permanent lösning under den tid våra barn är i förskoleåldern. Men nu är det alltså bestämt att det ska börja byggas en ny förskola och den gamla ska rivas. Det tar dock 3 år från att den gamla rivs tills den nya är klar, så Oskar måste börja på en ny förskola. Som tur är flyttar hela barngruppen och personalen tillsammans till den nya förskola. Först var det tydligen tänkt att splittra barnen och placera ut dem på olika förskolor i området, vilket hade känts som en riktig katastrof. Så den här lösningen känns ändå okej, även om vi helst hade velat att den nuvarande förskolan hade fått vara kvar några år till. Oskar går nu på en liten förskola med plats för 36 barn uppdelade på två avdelningar. Just nu är både han och vi föräldrar väldigt nöjda med hur det fungerar på förskolan och Oskar trivs jättebra. Det kommer säkert att bli en stor omställning för honom att flytta till en ny stor förskola. Den nya förskolan består av 8 avdelningar med plats för 160 barn. Så skillnaden kommer att bli stor.

Eftersom vi inte kan göra något åt den förestående rivningen av förskolan så är det lika bra att börja blicka framåt och försöka förbereda Oskar så bra det bara går. Idag tog vi oss till förskolan för att se hur den ser ut utifrån och vi undersökte gården. Jag tänker att det är bra att redan nu börja vänja Oskar vid den nya förskolan. Så småningom ska han få se hur den ser ut inuti också och personalen har lovat att flytta med så många saker som möjligt som Oskar tycker om och känner igen. Oskar har t.ex. en favoritsoffa på förskolan som de lovar ska följa med i flytten.

Förskolan ligger precis intill Burger King, vilket säkert kommer innebära en del utmaning. Oskar älskar ju maten därifrån så han vill säkert äta där varenda dag. Även Coop ligger intill och Oskar vet att favoritgodiset finns där. Idag blev det en sväng inom båda ställena för att handla lördagsgodis och kvällsmat, men det kan vi ju inte göra varenda gång i samband med dagislämning och hämtning.

 

Enligt en artikel från Sydsvenskan tidigare i år kommer antalet skolbarn i Malmö att öka med 28% under de kommande tio åren, så visst förstår man behovet av fler/större förskolor och grundskolor när ytterligare 9500 barn ska tas om hand. 2021 ska den nya förskolan vara klar och då ska även Selmas nya skola var klar. Det ska bli en F-9 skola med plats för 650 elever. Idag är Selmas skola en liten och trygg F-3 skola med knappt 100 elever som är en av Malmös minsta skolor. Det är en sådan förmån att nästan mitt i stan få ha en liten ”landsortsskola” där alla barnen känner varandra. Det var lite av en dröm som tyvärr var för bra för att vara sann. Men samtidigt kommer det att kännas tryggt att Selma kommer få gå på den nya skolan, alldeles i vårt närområde ända upp till 9:e klass. Det är inte alla av Malmös högstadieskolor som har så gott rykte så jag undviker gärna att skicka iväg Selma till en stor stökig skola när hon ska börja högstadiet. Jag hoppas att Selmas nya skola kommer bevara den goda stämningen och tryggheten även när den har byggts ut och blivit större. Var Selma och hennes klass ska ta vägen under tiden den nya skolan byggs vet vi inte ännu.

Eftersom jag är lite intresserad av vårt områdes historia så har jag läst på lite kring det nya skolområdet som ligger alldeles intill den nuvarande förskolan och skolan. Marken har tidigare varit övningsfällt för militären och sedan flygfält med hangarbyggnad. När Bulltofta flygplats lades ner och flyttades till Sturup i början av 1970-talet tog Malmö kommun över marken. Den stora hangaren finns kvar och har under en tid varit ett bygg-gymnasium. Så här står det i stadsbyggnadskontorets plan för den nya skolan:

”Det finns ett kulturhistoriskt värde i den stora, före detta hangarbyggnaden, samt i den tillhörande öppna asfaltsytan för uppställning av flygplan i anslutning till hangaren. Byggnaden och uppställningsplatsen tillhörde Bulltofta flygfält, som invigdes i september 1923. På 1930-talet var Bulltofta en av Europas viktigaste flygplatser.”

”Hangarbyggnaden planeras byggas om till grundskola, för årskurs F-9.”

”Då byggnaden är av visst kulturhistoriskt intresse är en bestämmelse införd i planförslaget som anger att ändringar av byggnaden ska utföras varsamt så att byggnadens ursprungliga funktion är avläsbar. Värdefulla karaktärsdrag att ta tillvara är byggnadens volym samt östra delens takform och pyloner med vajrar som bidrar till den karaktäristiska siluetten.”

 (Bild från http://www.transairsweden.com)

Tandbehandling under narkos

I onsdags var vi med Oskar på Trelleborgs lasarett där han sövdes för att kunna undersökas och behandlas av tandläkare. Oskar klarar inte av en vanlig tandläkarundersökning och därför måste det ske under narkos. Det är en ganska krävande procedur och måste ske på sjukhus, men trots det så gick det ändå ganska bra.

För att inte riskera att man under narkosen kräks upp maginnehåll som sedan fastnar i andningsvägarna måste man alltid vara fastande inför en sövning. Som tur var fick vi en tidig tid, redan 07.20, så Oskar behövde inte vara fastande så länge från dess att han vakande på morgonen. Det gick ganska lätt att avleda honom på morgonen och hoppa över frukosten innan vi åkte iväg till Trelleborg. Väl framme på sjukhuset var Oskar vid gott mod. Han satt fint i väntrummet och väntade på sin tur, och sedan klättrade han glatt upp i sin säng när vi kom in på avdelningen. Vi bytte kläder på honom utan att han protesterade.

När det sedan blev dags för medicinering var han inte lika glad. Inför sövning vill man gärna ge något lugnande medel. Vi (eller rättare sagt jag) bestämde (tillsammans med narkossköterskan) att ge Oskar midazolam rektalt. Jag vet att det är omöjligt att få i Oskar medicin via munnen så jag ratade det förslaget direkt. Även om vi hade försökt så tror jag inte han hade svalt hela dosen och hur vet man då hur mycket han fått i sig och hur mycket till man behöver ge? Jag vet sedan tidigare att midazolam fungerar och att Oskar snabbt blir lugn av det. Dessutom har det en effekt som gör att man får minnesluckor så Oskar kommer inte att minnas något av själva sövningen. Vilket är tur, för han tyckte inte alls om att få narkosmasken över ansiktet. Oftast söver man genom att spruta in narkosmedel direkt i blodet via en nål i armen/handen, men det är omöjligt att sätta nål på Oskar, även om han fått lugnande medel. Det gick inte ens att sätta fast ett bedövningsplåster i förebyggande syfte. Så sövningen skedde alltså m.h.a. en mask för mun och näsa så Oskar fick andas in narkosmedlet. Vi fick vara med Oskar inne i operationssalen när sövningen skedde. Jag höll om honom och viskade ”sov gott” i hans öra. Det tog inte många sekunder innan han sov djupt.

Efter en och en halv timme var tandläkaren klar. Som tur var behövde ingen tand dras ut, vilket vi först befarade. Det räckte att laga. Tandläkaren lagade 4 kindtänder och fyllde även i en del gropar så att tänderna ska bli lättare att hålla rena. Vi får fortsätta kämpa på med att försöka borsta hans tänder och gå på tandläkarträning.

Efter tips från Oskars BVC-sköterska såg jag till att han kunde få sin 5-års vaccinering när han var sövd. Jag hämtade vaccin och remiss på BVC dagen innan och tog med till sjukhuset (efter att först kollat med tandläkare och narkospersonalen att det var okej att göra så).  Så nu slipper han spruta om några månader och slipper på så vis ytterligare ett obehagsmoment.

Oskar blev ganska medtagen av narkosen och det tog lång tid för honom att piggna till. Tre timmar efter avslutad sövningen skulle Oskar vara kvar för observation på uppvaket/post op. Inom den tiden skulle han ha vaknat, druckit, ätit och kissat. Efter tre timmar var han nätt och jämt vaken. Man märkte ganska tydligt att han inte trivdes med situationen. Han försökte dra ut droppet, han var orolig, mådde illa och ville varken äta eller dricka. Vi fick dock åka hem ändå, under förutsättning att vi hade koll på Oskar. Om han inte börjat dricka och kissa när klocka var 16 var vi tvungna att åka in akut. Så fort vi kom hem och Oskar kände sig lugn och trygg kom aptiten tillbaka. Han började dricka och äta, och strax innan klockan 15 var blöjan våt.

Jag måste säga att vi blev väl omhändertagna i Trelleborg, och jag gillade uppvaket/post op där. När vi varit på motsvarande avdelning på sjukhusen i Malmö och Lund så har alla patienter legat på rad i en stor sal med övervakning av sjukvårdspersonal. Här fanns det små rum med glasväggar som gjorde att man fick lite avskildhet samtidigt som personalen kunde hålla koll. En gång varje kvart var de inne och kollade Oskars andning, syresättning och puls. Han fick extra syrgas via en tratt placerad vid ansiktet och så fick han glukosdropp för att få lite vätska och energi efter fastan.

Det har inte varit någon rolig vecka för Oskar som dessutom varit hos öronläkaren. Nu hoppas jag det dröjer ett tag innan han måste iväg på nya sjukvårdsbesök. Jag hoppas att Oskar så småningom lär sig acceptera tandborstning och tandläkarbesök så att han slipper sådant här i framtiden. Vår tappre lille gosse som måste utså så mycket utan att förstå varför. Jag hoppas och önskar att han ändå, på något vis, känner att vi gör det för hans skull.

 

Selma 7 år

Idag fyller Selma år och det har vi firat i dagarna tre. I lördags hade vi kalas för närmsta släkten, i går var det Bowlingkalas för kompisarna och idag har vi firat henne med presenter på sängen och en rolig eftermiddag på Busfabriken. Nu sover hon gott, glad och nöjd efter tre intensiva och roliga dagar. Hennes rum är fullt av nya fina saker som hon kommer att ha stor glädje av. Tänk så härligt att fylla 7 år! Och tänk så lyckligt lottad jag är som har en sådan fin 7-åring att fira! Den här helgen har Selma längtat efter länge och jag tror den blev precis så som hon ville att den skulle bli.

 

Veckans fall: SLE

Under veckan som gått har vi läst om autoimmuna sjukdomar. Till skillnad från allergi, där kroppens immunsystem överreagerar på ofarliga kroppsfrämmande substanser, uppkommer autoimmunitet när kroppen överreagerar på ofarliga kroppsegna substanser. Normalt sett så har kroppen flera kontrollmekanismer för att immunsystemets celler inte ska reagera på kroppsegna substanser. Men när dessa system fallerar kan det få svåra konsekvenser. Det finns många olika typer av autoimmuna sjukdomar. MS (multipel skleros) är en autoimmun sjukdom där kroppens immunsystem skadar nerverna i centrala nervsystemet. RA (reumatoid artrit) är ett annat exempel på en autoimmun sjukdom. Där är det lederna som påverkas och till slut förstörs av kroppens immunsystem. Fallet som vi har arbetet med under veckan handlade om SLE (systemisk lupus erythematosus). Det är en systemisk autoimmun sjukdom, vilket innebär att den drabbar många olika organ. Oftast påverkas hud, leder och njurar men även blod, hjärta, lungor m.m. kan ta skada. Sjukdomsmekanismen bygger på att immunsystemet reagerar på substanser som frisätts från döda celler. Då bildas det antikroppar som binder till dessa substanser och det bildas små komplex av antikroppar som cirkulerar i blodbanan. Dessa komplex klarar kroppen av någon anledning inte av att ta hand om utan de fastnar till slut i olika organ där de kan orsaka stor skada. Särskilt drabbade är njurarna med många små blodkärl där immunkomplexen lätt fastnar.

I veckan har vi även haft en heldag med gruppövningar under temat kommunikation och ledarskap. Det handlade bl.a. om icke-verbal kommunikation och vilken roll kroppsspråket har. Vi fick se och analysera en film som visade på vad kommunikationsbrister inom sjukvården kan leda till. Vi tränade på korta, muntliga presentationer där vi fick maximalt 1 minut på oss att sammanfatta olika ämnen, t.ex. patientstatus. Det gällde att sålla bort mindre viktig information, vara kortfattad, lugn och tydlig. Jag fick beröm för detta, och jag tror att sättet jag lägger fram information på delvis påverkas av hur jag pratar med barnen, framför allt Oskar. Till honom måste man prata i korta meningar, betona de viktigaste orden och helst förtydliga med ett bra kroppsspråk.

Skolveckan avslutades med en eftermiddag på provtagningen. Där tränade vi på att ta blodprov på varandra både kapillärt i fingret och venöst i armen. Vi skulle ta två rör blod från armen så att vi kunde träna på att byta rör. Vi analyserade sedan blodproverna med avseende på glukos (socker) och hemoglobin (blodvärde). Mitt blodvärde var på gränsen till lågt så jag får kanske börja försöka få i mig lite mer järn. Vi fick även en rundvandring på labbet där alla blodprover analyseras som skickas från sjukhusets avdelningar och vårdcentralerna runt omkring. Det var fascinerande att se de stora automatiska apparaterna där blodproverna kör igenom på löpande band.

 

Veckans fall: allergi

Vi har hittills under höstterminen läst om infektionssjukdomar och kroppens immunsystem som bekämpar sjukdomsalstrande mikroorganismer (bakterier, virus och parasiter). Vi har nu lämnat infektionerna men fortsätter att läsa om tillstånd och sjukdomar där immunsystemet är inblandat. Den här veckan har allergi varit i blickfånget och vi har studerat de cellulära mekanismerna bakom allergisymtomen, samt läst på om de olika behandlingsalternativen.

Vid allergi sker egentligen en ”felkoppling” i immunsystemet. Kroppen överreagerar på något som egentligen inte är farligt. Det finns olika typer av överkänslighet. När en överkänslighetsreaktion är kopplad till ett immunologiskt svar och det bildas antikroppar mot ett ofarligt ämne kallas det för allergi. Antikroppar är molekyler som kan binda till skadliga ämnen så att de lättare kan tas om hand och oskadliggöras av immunsystemet. Den typ av antikroppar som bildas vid allergi påverkar celler i immunsystemet som heter mastceller. Mastceller kan frisätta olika ämnen som är irriterande för kroppen och som orsakar inflammation. Mastcellerna frisätter bl.a. ämnet histamin som påverkar t.ex. blodkärlen så att hud och slemhinnor blir röda och svullna. Histamin påverkar också vissa muskler som står utanför viljans kontroll, t.ex. musklerna som håller luftvägarna öppna.

Vanlig allergi som t.ex. pollenallergi ger lokal irritation i ögon, näsa och luftvägar. En kraftig allergi mot t.ex. jordnötter kan ge en allergisk chock, s.k. anafylaxi. Då påverkas hela kroppen. Blodkärlen vidgas av den massiva histaminfrisättningen vilket gör att blodtrycket faller. Ett mycket kraftigt blodtrycksfall kan göra att hjärnan inte får något blod vilket kan leda till döden om man inte snabbt ger patienten adrenalin.

Den vanligaste behandlingen av lindriga och måttliga allergibesvär sker m.h.a. antihistamintabletter. Den aktiva substansen i dessa tabletter blockerar effekten av histamin. Tidigare varianter av antihistamintabletter orsakade trötthet, men denna biverkan är inte alls lika vanlig för de moderna antihistamintabletterna.

Jag är själv väldigt tacksam för att antihistamintabletter finns. De säljs receptfritt på apoteket och är lätta att få tag på när besvären sätter in. Jag har på ”äldre dar” fått konstaterat att jag har både pollenallergi och kvalsterallergi. Pollenbesvär får jag bara när pollennivåer i luften är riktigt höga och kvalsterallergin känner jag mest av under hösten när det är väldigt fuktigt ute. Kvalster trivs där det är fuktigt och det finns ett tydligt samband mellan kvalsterallergi och vilken del av landet man bor i. Uppe i norr där luftfuktigheten inte är lika hög är besvären mindre, men här nere på västkusten är det fler personer som besväras av kvalster.

Tidigare utredde man allergibesvär genom att göra s.k. pricktest på huden där man med en nål applicerade olika ämnen i huden för att se om det skedde en lokal reaktion. Nu har man gått ifrån denna metod och istället tar men ett blodprov som skickas för laborativ analys där man undersöker om det finns antikroppar mot de specifika ämnena. Jag gjorde en sådan blodanalys förra hösten via vårdcentralen.

Vetenskapliga artiklar

De medicinska kunskaper som sprids via läroböcker och medicinska uppslagsverk har ofta minst 10 år på nacken. Det tar ganska lång tid innan ny information läggs till eller ersätter gammal information i tryckta böcker. Om man vill arbeta som specialist inom ett smalt och outvecklat medicinskt område och ska behandla patienter med väldigt ovanliga sjukdomar som knappt nämns i de medicinska böckerna måste man hitta andra pålitliga informationskällor. För att hålla sig uppdaterad och ta till sig de senaste forskningsresultaten måste man läsa vetenskapliga tidskrifter. I dessa publicerar forskarna sina senaste resultat. Innan artiklarna publiceras genomgår de så klart flera granskningsprocesser, men man måste ändå lära sig att vara kritisk och själv försöka göra någon form av bedömning av det man läser. Därför har vi varje termin hittills under utbildningen haft moment som innefattar att läsa, förstå och presentera vetenskapliga artiklar. Den här veckan var det dags för ännu ett sådant moment. Det tar mycket tid att förbereda sig för en sådan redovisning. Ämnen som berörs i den här typen av artiklar är ofta på en väldigt detaljerad nivå och det tar mig minst ett par timmar att läsa igenom och förstå resultatet av studien som presenteras. Därefter tar det ytterligare någon timme att åstadkomma en skriftlig sammanfattning. Inför artikelseminariet som vi hade i onsdags skulle vi i förväg lämna in en skriftlig sammanfattning av artikeln. Under själva seminariet blev vi sedan mer eller mindre förhörda på den data som presenterades i form av diagram och bilder i artikeln, för att visa att vi förstått och tolkat resultaten rätt. Lite klurigt var det allt, men det gick bra. Artikeln som vi läste handlade om en specifik cellulär mekanism som endast uppkommer vid väldigt allvarliga infektioner som t.ex. blodförgiftning. Mekanismen förstärker immunförsvaret samtidigt som den tyvärr bryter ner viktiga organ i kroppen.

Veckans fall: HIV och TBC

Fallet som vi jobbat med den här veckan handlade om en HIV-smittad patient, som även drabbats av tuberkulos (TBC).  HIV är en förkortning av humant immunbristvirus och är alltså namnet på det virus som orsakar infektionen. Viruset angriper celler i immunsystemet, främst T-hjälparceller. När dessa celler elimineras blir immunförsvaret försämrat vilket gör att patienten lättare drabbas av svåra infektioner och utvecklar cancer. Man säger då att HIV-infektionen utvecklats till AIDS. Det tar ungefär tio år för en obehandlad HIV-infektion att övergå till AIDS, och utan behandling leder AIDS till döden. Även om det idag inte finns någon botande behandling så finns det som tur är väldigt effektiva bromsmediciner.

En av alla de infektioner som oftare drabbar HIV-smittade personer är tuberkulos. Tuberkulos orsakas av en luftburen bakterie som främst drabbar lungorna. Kroppens försvar mot tuberkulosbakterien är väldigt beroende av T-hjälparcellerna, vilka är kraftigt reducerade vid HIV-infektion. Tuberkulosbakterien kan gå in i ett inaktivt stadium och ligga latent inuti kroppens celler i många år. En HIV-infekterad person löper 30 gånger högre risk att utveckla aktiv tuberkulos än en som inte är HIV-smittad.

Under veckan som gått har vi även varit på labbet i Lund och tittat på sjukdomsalstrande maskar, svampar och parasiter i mikroskop. Även dessa typer av infektioner drabbar oftast de som har ett nedsatt immunförsvar, t.ex. HIV-patienter.

Nu har vi avverkat 6 veckor med infektionssjukdomar och nästa vecka går vi över till andra sjukdomar där immunförvaret är involverat. Fallen som vi haft har inte täckt in alla infektioner som vi ska kunna så man måste hela tiden läsa lite extra vid sidan om. Exempel på andra infektioner vi ska kunna är malaria, hepatit, borrelia, hjärnhinneinflammation, sårinfektioner m.fl.

En dag på vårdcentral

I torsdags hade jag en praktikdag på vårdcentral. Det var en väldigt intressant och lärorik dag. Det är alltid roligt att få lämna universitetet och komma ut i verkligheten och träffa patienter. Det var med skräckblandad förtjusning som jag tog mig an uppgiften vi fått med från skolan; att själva ta emot en patient och filma patientsamtalet.  Om några veckor ska vi visa filmen för vår lärare och få feedback på vårt patientbemötande och vår samtalsteknik. Det finns en välbeprövad mall för patientsamtalet som man som läkare ska försöka använda. Som nybörjare kan det vara lite svårt, då man ska få patienten att själv berätta så mycket som möjligt utan att ställa några direkta frågor. Jag hade turen att få en väldigt trevlig och pratglad patient som sökte för smärta i ett knä. Ett lagom avancerat första fall.

Under vårdcentralsdagen fick jag följa två ST-läkare i min egen ålder. Jag fick sitta med och lyssna och titta när de tog emot sina patienter. Jag fick även vara med och mäta blodtryck, lyssna på hjärta och lungor, titta i mun och svalg och palpera lymfknutor. Det var flera patienter med infektioner i övre luftvägarna och som sökte för halsont och hosta. I samtliga fall var det virusorsakade infektioner så det blev inte någon antibiotikabehandling. Jag blev även varse hur vanligt det faktiskt är med psykisk ohälsa, att många patienter, framför allt ganska unga,  söker hjälp för problem som t.ex. oro och depression.

Gyllins trädgårdslekplats

I utkanten av Malmö, vid vägen mot Bara, ligger området Gyllins trädgård. Här startades i början av 1900-talet en stor handelsträdgård. Området är nu ett nytt bostadsområde och förra året invigdes en lekplats med trädgårdstema på den mark där handelsträdgården tidigare legat. I lördags åkte jag och barnen och Selmas bästa kompis dit och lekte. Barnen gillade verkligen den fina lekplatsen. Under sommarmånaderna kan barnen även plocka bär och frukt. Hit lär vi åka igen!