Veckans fall: SLE

Under veckan som gått har vi läst om autoimmuna sjukdomar. Till skillnad från allergi, där kroppens immunsystem överreagerar på ofarliga kroppsfrämmande substanser, uppkommer autoimmunitet när kroppen överreagerar på ofarliga kroppsegna substanser. Normalt sett så har kroppen flera kontrollmekanismer för att immunsystemets celler inte ska reagera på kroppsegna substanser. Men när dessa system fallerar kan det få svåra konsekvenser. Det finns många olika typer av autoimmuna sjukdomar. MS (multipel skleros) är en autoimmun sjukdom där kroppens immunsystem skadar nerverna i centrala nervsystemet. RA (reumatoid artrit) är ett annat exempel på en autoimmun sjukdom. Där är det lederna som påverkas och till slut förstörs av kroppens immunsystem. Fallet som vi har arbetet med under veckan handlade om SLE (systemisk lupus erythematosus). Det är en systemisk autoimmun sjukdom, vilket innebär att den drabbar många olika organ. Oftast påverkas hud, leder och njurar men även blod, hjärta, lungor m.m. kan ta skada. Sjukdomsmekanismen bygger på att immunsystemet reagerar på substanser som frisätts från döda celler. Då bildas det antikroppar som binder till dessa substanser och det bildas små komplex av antikroppar som cirkulerar i blodbanan. Dessa komplex klarar kroppen av någon anledning inte av att ta hand om utan de fastnar till slut i olika organ där de kan orsaka stor skada. Särskilt drabbade är njurarna med många små blodkärl där immunkomplexen lätt fastnar.

I veckan har vi även haft en heldag med gruppövningar under temat kommunikation och ledarskap. Det handlade bl.a. om icke-verbal kommunikation och vilken roll kroppsspråket har. Vi fick se och analysera en film som visade på vad kommunikationsbrister inom sjukvården kan leda till. Vi tränade på korta, muntliga presentationer där vi fick maximalt 1 minut på oss att sammanfatta olika ämnen, t.ex. patientstatus. Det gällde att sålla bort mindre viktig information, vara kortfattad, lugn och tydlig. Jag fick beröm för detta, och jag tror att sättet jag lägger fram information på delvis påverkas av hur jag pratar med barnen, framför allt Oskar. Till honom måste man prata i korta meningar, betona de viktigaste orden och helst förtydliga med ett bra kroppsspråk.

Skolveckan avslutades med en eftermiddag på provtagningen. Där tränade vi på att ta blodprov på varandra både kapillärt i fingret och venöst i armen. Vi skulle ta två rör blod från armen så att vi kunde träna på att byta rör. Vi analyserade sedan blodproverna med avseende på glukos (socker) och hemoglobin (blodvärde). Mitt blodvärde var på gränsen till lågt så jag får kanske börja försöka få i mig lite mer järn. Vi fick även en rundvandring på labbet där alla blodprover analyseras som skickas från sjukhusets avdelningar och vårdcentralerna runt omkring. Det var fascinerande att se de stora automatiska apparaterna där blodproverna kör igenom på löpande band.

 

Annonser

Veckans fall: allergi

Vi har hittills under höstterminen läst om infektionssjukdomar och kroppens immunsystem som bekämpar sjukdomsalstrande mikroorganismer (bakterier, virus och parasiter). Vi har nu lämnat infektionerna men fortsätter att läsa om tillstånd och sjukdomar där immunsystemet är inblandat. Den här veckan har allergi varit i blickfånget och vi har studerat de cellulära mekanismerna bakom allergisymtomen, samt läst på om de olika behandlingsalternativen.

Vid allergi sker egentligen en ”felkoppling” i immunsystemet. Kroppen överreagerar på något som egentligen inte är farligt. Det finns olika typer av överkänslighet. När en överkänslighetsreaktion är kopplad till ett immunologiskt svar och det bildas antikroppar mot ett ofarligt ämne kallas det för allergi. Antikroppar är molekyler som kan binda till skadliga ämnen så att de lättare kan tas om hand och oskadliggöras av immunsystemet. Den typ av antikroppar som bildas vid allergi påverkar celler i immunsystemet som heter mastceller. Mastceller kan frisätta olika ämnen som är irriterande för kroppen och som orsakar inflammation. Mastcellerna frisätter bl.a. ämnet histamin som påverkar t.ex. blodkärlen så att hud och slemhinnor blir röda och svullna. Histamin påverkar också vissa muskler som står utanför viljans kontroll, t.ex. musklerna som håller luftvägarna öppna.

Vanlig allergi som t.ex. pollenallergi ger lokal irritation i ögon, näsa och luftvägar. En kraftig allergi mot t.ex. jordnötter kan ge en allergisk chock, s.k. anafylaxi. Då påverkas hela kroppen. Blodkärlen vidgas av den massiva histaminfrisättningen vilket gör att blodtrycket faller. Ett mycket kraftigt blodtrycksfall kan göra att hjärnan inte får något blod vilket kan leda till döden om man inte snabbt ger patienten adrenalin.

Den vanligaste behandlingen av lindriga och måttliga allergibesvär sker m.h.a. antihistamintabletter. Den aktiva substansen i dessa tabletter blockerar effekten av histamin. Tidigare varianter av antihistamintabletter orsakade trötthet, men denna biverkan är inte alls lika vanlig för de moderna antihistamintabletterna.

Jag är själv väldigt tacksam för att antihistamintabletter finns. De säljs receptfritt på apoteket och är lätta att få tag på när besvären sätter in. Jag har på ”äldre dar” fått konstaterat att jag har både pollenallergi och kvalsterallergi. Pollenbesvär får jag bara när pollennivåer i luften är riktigt höga och kvalsterallergin känner jag mest av under hösten när det är väldigt fuktigt ute. Kvalster trivs där det är fuktigt och det finns ett tydligt samband mellan kvalsterallergi och vilken del av landet man bor i. Uppe i norr där luftfuktigheten inte är lika hög är besvären mindre, men här nere på västkusten är det fler personer som besväras av kvalster.

Tidigare utredde man allergibesvär genom att göra s.k. pricktest på huden där man med en nål applicerade olika ämnen i huden för att se om det skedde en lokal reaktion. Nu har man gått ifrån denna metod och istället tar men ett blodprov som skickas för laborativ analys där man undersöker om det finns antikroppar mot de specifika ämnena. Jag gjorde en sådan blodanalys förra hösten via vårdcentralen.

Vetenskapliga artiklar

De medicinska kunskaper som sprids via läroböcker och medicinska uppslagsverk har ofta minst 10 år på nacken. Det tar ganska lång tid innan ny information läggs till eller ersätter gammal information i tryckta böcker. Om man vill arbeta som specialist inom ett smalt och outvecklat medicinskt område och ska behandla patienter med väldigt ovanliga sjukdomar som knappt nämns i de medicinska böckerna måste man hitta andra pålitliga informationskällor. För att hålla sig uppdaterad och ta till sig de senaste forskningsresultaten måste man läsa vetenskapliga tidskrifter. I dessa publicerar forskarna sina senaste resultat. Innan artiklarna publiceras genomgår de så klart flera granskningsprocesser, men man måste ändå lära sig att vara kritisk och själv försöka göra någon form av bedömning av det man läser. Därför har vi varje termin hittills under utbildningen haft moment som innefattar att läsa, förstå och presentera vetenskapliga artiklar. Den här veckan var det dags för ännu ett sådant moment. Det tar mycket tid att förbereda sig för en sådan redovisning. Ämnen som berörs i den här typen av artiklar är ofta på en väldigt detaljerad nivå och det tar mig minst ett par timmar att läsa igenom och förstå resultatet av studien som presenteras. Därefter tar det ytterligare någon timme att åstadkomma en skriftlig sammanfattning. Inför artikelseminariet som vi hade i onsdags skulle vi i förväg lämna in en skriftlig sammanfattning av artikeln. Under själva seminariet blev vi sedan mer eller mindre förhörda på den data som presenterades i form av diagram och bilder i artikeln, för att visa att vi förstått och tolkat resultaten rätt. Lite klurigt var det allt, men det gick bra. Artikeln som vi läste handlade om en specifik cellulär mekanism som endast uppkommer vid väldigt allvarliga infektioner som t.ex. blodförgiftning. Mekanismen förstärker immunförsvaret samtidigt som den tyvärr bryter ner viktiga organ i kroppen.

Veckans fall: HIV och TBC

Fallet som vi jobbat med den här veckan handlade om en HIV-smittad patient, som även drabbats av tuberkulos (TBC).  HIV är en förkortning av humant immunbristvirus och är alltså namnet på det virus som orsakar infektionen. Viruset angriper celler i immunsystemet, främst T-hjälparceller. När dessa celler elimineras blir immunförsvaret försämrat vilket gör att patienten lättare drabbas av svåra infektioner och utvecklar cancer. Man säger då att HIV-infektionen utvecklats till AIDS. Det tar ungefär tio år för en obehandlad HIV-infektion att övergå till AIDS, och utan behandling leder AIDS till döden. Även om det idag inte finns någon botande behandling så finns det som tur är väldigt effektiva bromsmediciner.

En av alla de infektioner som oftare drabbar HIV-smittade personer är tuberkulos. Tuberkulos orsakas av en luftburen bakterie som främst drabbar lungorna. Kroppens försvar mot tuberkulosbakterien är väldigt beroende av T-hjälparcellerna, vilka är kraftigt reducerade vid HIV-infektion. Tuberkulosbakterien kan gå in i ett inaktivt stadium och ligga latent inuti kroppens celler i många år. En HIV-infekterad person löper 30 gånger högre risk att utveckla aktiv tuberkulos än en som inte är HIV-smittad.

Under veckan som gått har vi även varit på labbet i Lund och tittat på sjukdomsalstrande maskar, svampar och parasiter i mikroskop. Även dessa typer av infektioner drabbar oftast de som har ett nedsatt immunförsvar, t.ex. HIV-patienter.

Nu har vi avverkat 6 veckor med infektionssjukdomar och nästa vecka går vi över till andra sjukdomar där immunförvaret är involverat. Fallen som vi haft har inte täckt in alla infektioner som vi ska kunna så man måste hela tiden läsa lite extra vid sidan om. Exempel på andra infektioner vi ska kunna är malaria, hepatit, borrelia, hjärnhinneinflammation, sårinfektioner m.fl.

En dag på vårdcentral

I torsdags hade jag en praktikdag på vårdcentral. Det var en väldigt intressant och lärorik dag. Det är alltid roligt att få lämna universitetet och komma ut i verkligheten och träffa patienter. Det var med skräckblandad förtjusning som jag tog mig an uppgiften vi fått med från skolan; att själva ta emot en patient och filma patientsamtalet.  Om några veckor ska vi visa filmen för vår lärare och få feedback på vårt patientbemötande och vår samtalsteknik. Det finns en välbeprövad mall för patientsamtalet som man som läkare ska försöka använda. Som nybörjare kan det vara lite svårt, då man ska få patienten att själv berätta så mycket som möjligt utan att ställa några direkta frågor. Jag hade turen att få en väldigt trevlig och pratglad patient som sökte för smärta i ett knä. Ett lagom avancerat första fall.

Under vårdcentralsdagen fick jag följa två ST-läkare i min egen ålder. Jag fick sitta med och lyssna och titta när de tog emot sina patienter. Jag fick även vara med och mäta blodtryck, lyssna på hjärta och lungor, titta i mun och svalg och palpera lymfknutor. Det var flera patienter med infektioner i övre luftvägarna och som sökte för halsont och hosta. I samtliga fall var det virusorsakade infektioner så det blev inte någon antibiotikabehandling. Jag blev även varse hur vanligt det faktiskt är med psykisk ohälsa, att många patienter, framför allt ganska unga,  söker hjälp för problem som t.ex. oro och depression.

Gyllins trädgårdslekplats

I utkanten av Malmö, vid vägen mot Bara, ligger området Gyllins trädgård. Här startades i början av 1900-talet en stor handelsträdgård. Området är nu ett nytt bostadsområde och förra året invigdes en lekplats med trädgårdstema på den mark där handelsträdgården tidigare legat. I lördags åkte jag och barnen och Selmas bästa kompis dit och lekte. Barnen gillade verkligen den fina lekplatsen. Under sommarmånaderna kan barnen även plocka bär och frukt. Hit lär vi åka igen!

Veckans fall: HPV

Den här veckan har vi läst om sexuellt överförbara sjukdomar. Bakteriesjukdomar som klamydia, gonorré och syfilis samt virussjukdomar som herpes och kondylom. Främst har vi fokuserat på HPV (humant papillomvirus). Det finns över 100 olika typer av detta virus, men alla typer räknas inte som könssjukdomar. T.ex. ger några HPV-typer vanliga hand- och fotvårtor. Kondylom som orsakas av HPV är godartade genitala vårtor. Men så finns det också väldigt farliga typer av HPV som kan ge upphov till cancer, främst livmoderhalscancer. HPV orsakar faktiskt ca 5% av all cancer. Det är därför otroligt viktigt att försöka skydda sig mot detta virus, samt gå på regelbundna cellkontroller. Sedan ca 10 år tillbaka finns ett vaccin mot de farligaste typerna av HPV. Vaccinet (Gardasil) ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet och erbjuds till alla flickor i mellanstadiet.

Virus kan vara riktigt luriga och farliga. De tar sig obemärkt in i mänskliga celler utan att upptäckas av immunförvaret. De farliga typerna av HPV kan blockera viktiga kontrollproteiner i cellerna så att de inte kan reglera celldelningen. Det innebär att den naturliga broms som finns i cellerna inte fungerar och cellerna börjar dela sig ohämmat och det sker en okontrollerad tillväxt som resulterar i cancer. Livmoderhalscancer växer ganska långsamt och det finns goda chanser till behandling om cellförändringar upptäcks i tid. Därför erbjuds kvinnor gynekologisk cellprovtagning. HPV kan i många fall läka ut av sig själv innan några cellförändring sker men en kvarstående obehandlad infektion kan leda till cancerutveckling.

Under veckan som gått har vi även varit tre dagar i Lund på labbet och lärt oss odla och identifiera olika bakterier. Som läkare kan man skicka många olika prover för laborativ analys när man misstänker en bakterieinfektion. Vi har nu fått en bättre förståelse för hur sådana analyser går till. Jag och en kurskamrat fick tre olika prover som vi gjorde bakteriebestämningar på. Det var ett urinprov, ett sekretprov från näsan och ett sårsekretprov. Efter en första odling på olika typer av agarplattor och sedan undersökning i mikroskop gjordes några ytterligare kompletterande tester beroende på vilken bakterie man misstänkte. Efteråt fick vi facit och vi hade lyckats identifierat rätt urinvägsbakterie, rätt öroninflammationsbakterie och rätt sårbakterie. Det var en ganska kul och lärorik laboration även om det inte är något vi kommer att hålla på med i framtiden.