Undertryck i örat

Förra veckan var det åter dags för kontroll av barnens öron. Sedan tidigare har Selma och Oskar problem med överproduktion av öronvax, så öronen måste rensas av öronläkare med jämna mellanrum för att det inte ska bildas vaxproppar. Vi har sedan besöket för nästan 6 månader sedan varit ganska flitiga med att använda Vaxol för att förhindra bildning av vaxproppar. Det verkar faktiskt som det gett resultat, för det såg lite bättre ut i barnens öron den här gången. Vaxol är egentligen helt vanlig olivolja som man sprutar in i hörselgången. Oljan gör att vaxet blir mjukt och smidigt, så att det inte klumpar ihop sig så lätt. Speciellt Oskar har väldigt torrt öronvax, vilket kan skapa irritation och klåda. Han har fått utskrivit klådstillande örondroppar att ta vid behov, men vi tycker inte att han verkat särskilt irriterad i öronen sedan vi började med Vaxol.

Selma har sedan en tid tillbaka hört lite sämre, och jag har själv kollat att det inte beror på vaxproppar. Läkaren mätte trumhinnans rörlighet och konstaterade att där var ett undertryck i mellanörat p.g.a. luftansamling. För att motverka detta fick Selma utskrivet kortisonnässpray. När vi kom hem så ställde Selma den väldigt kloka frågan: ”varför får jag spray till näsan när det är öronen som det är fel på?” Svaret på den frågan är att mellan näsan och den delen av örat (mellanörat) som finns precis bakom trumhinnan finns en liten förbindelse som ser ut som en smal gång. Den förbindelsen kallas för örontrumpeten. Örontrumpeten är nästan alltid stängd, men öppnas t.ex. när vi tuggar, sväljer och gäspar. Örontrumpeten öppnas också när trycket i örat behöver utjämnas, t.ex. vid flygningar. Slemhinnan i Selmas örontrumpet är svullen vilket gör att örontrumpeten inte kan öppnas som den ska och trycket i mellanörat kan inte regleras. Det har uppstått ett undertryck p.g.a. att luft ansamlats och absorberats i mellanörats vävnad. Detta kan uppstå på grund av en förkylning eller annan infektion i de övre luftvägarna eller öronen. Andra orsaker kan t.ex. vara stora polyper bakom näsan eller att man har för ovana att dra in luft och snor i stället för att snyta/blåsa ut.

Vi ska snart ut och flyga, och jag är lite rädd för att Selma kommer känna obehag och smärta i öronen då. När flygplanet är på väg ner för landning stiger trycket i kabinen och man får ett negativt tryck (undertryck) i örat och trumhinnan sugs inåt. Normalt så kan man tryckutjämna genom att blåsa ut luft samtidigt som man hålla för näsan och stänger munnen. Då kommer luft in i mellanörat via örontrumpeten och utjämnar tryckskillnaden. Om trycket inte utjämnas kan det göra väldigt ont. Vi får hålla tummarna för att kortisonet hunnit verka till dess så att hennes örontrumpet fungerar. Men för säkerhets skull är det bäst att även ta med ”vanligt” snabbverkande ansvällande nässpray.

Jag har köpt ett eget otoskop. Selma ställer gladligen upp som försökspatient när vi ”leker doktor”. Lite kul är det ändå att jag innan läkarbesöket själv kunde kolla att det inte fanns vaxproppar och att trumhinnan såg fin ut i färgen och ingen vätskeansamling fanns bakom. Visst hade det varit kul att ha en egen tympanometer för att mäta trumhinnans rörlighet och avgöra trycket i mellanörat. Men en sådan går loss på närmre 40 000 kr. Ett otoskop är en betydligt billigare ”leksak”, ett sådant kan man få för under tusenlappen.

Morsdagslunch i förväg

Nästa helg är redan fullbokad så vi passade på att fira vår fina mamma igår istället. Det blev morsdagslunch här hemma med toast skagen, varmrökt lax och rabarberpaj. Sedan gick vi på en liten promenad i det fantastiska försommarvädret. Mamma och pappa hade köpt med en god tårta som vi avslutade eftermiddagen med. Mysigt och trevligt att träffas hela familjen.

Histologitenta

I fredags hade jag tenta i histologi. Histologi är läran om biologisk vävnad, studerad i mikroskop. Det var en ganska svår och stressig tenta. I salen vi satt i visades bilder av mikroskopiska preparat på storskärm. Varje bild visades i 30 sekunder. Sammanlagt skulle vi identifiera 8 organ och 10 celler eller strukturer och skriva ner dessa i ett svarshäfte. Jag har inte fått mitt resultat ännu, men när tentan var klar fick vi se facit. Jag tror jag svarade rätt på 7 av organen och 7 av de andra frågorna. För varje rätt organ fick man 3 poäng, de övriga frågorna gav 1 poäng vardera. Maxpoäng var 34 poäng och godkäntgränsen 25 poäng. Jag tror jag skrapade ihop 28 poäng och borde ha klarat tentan. Men helt säker kan jag inte vara förrän jag fått mitt resultat. Jag är lite irriterad på mig själv över att jag först skrev rätt svar även på det åttonde organet, men ändrade mig i sista stund och suddade ut det och skrev ett annat organ.

Inför tentan skulle vi lära oss hur vävnader från ca 40 olika organ ser ut i mikropskop och sammanlagt ca 100 specifika celler eller strukturer som kan hittas i dessa organ. Det är ganska svårt att plugga in bilder, särskilt när det kan se olika ut i olika förstoringar och skilja mellan olika preparat av samma organ beroende på hur vävnaden är snittad m.m. De organ som kom på tentan var matstrupe, bräss, spottkörtel, sköldkörtel, tunntarm, njure, urinledare och sädesblåsa. Spottkörteln var den jag missade.

Exempel på hur vävnadspropver kan se ut i mikriskop. Bräss (thymus), sköldkörtel (thyroidea), matstrupe (oesophagus), tunntarm (ilieum), njure (ren) och urinledare (ureter).

Inte redo för potträning

Vid 4-års ålder är barn oftast blöjfria under dagen. Oskar använder fortfarande blöja både dagtid och nattetid. Vi har varit på barnhabiliteringens föräldrautbildning gällande toaträning för barn med funktionsnedsättningar för att få lite tips på hur vi lättast vänjer Oskar av med blöjan. Det som var mest givande med utbildningen var nog ändå att få träffa andra föräldrar i liknande situation och få ta del av deras erfarenhet.

Från habiliteringen fick vi bl.a. med oss bildstöd som vi har satt upp inne på toaletten för att kunna visa och förklara för Oskar vad vi vill att hans ka göra där inne. Hur man sitter på toaletten och hur man tvättar händerna. Förskolan har fått likadant. Det är dock inte särskilt lätt att få Oskar att prova toaletten. Han vill absolut inte sitta där, och inte på pottan heller. Tvätta händerna är inte heller något han är särskilt intresserad av.

Vi har försökt att kartlägga när Oskar kissar. Han verkar kissa lite hela tiden eftersom blöjan alltid är mer eller mindre våt. Det tyder på att hans kropp troligen inte är riktigt redo ännu att släppa blöjan. När blöjan är torr längre stunder och barnet kissar i stora portioner brukar det vara lättare att bli blöjfri. Att Oskar ofta är törstig och dricker ganska mycket försvårar en del. Men den allra största svårigheten är nog att vi inte vet hur mycket Oskar förstår, och att han inte har något sätt att kommunicera med oss på när det gäller att berätta att han är kissnödig. Kanske märker han inte ens själv att han kissar?

Även om Oskar inte är redo att lägga blöjan, så måste vi försöka vänja honom vid pottan och toaletten. Att få honom att våga/vilja sitta där korta stunder med blöja på är ett första litet steg att sträva mot.

När vi var på barnhabiliteringen berättade sjuksköterskan där att Oskar har rätt att få blöjor utskrivna som hjälpmedel utan kostnad. Så häromdagen fick vi hem en stor leverans av blöjor. Även om vi såklart helst av allt skulle vilja att Oskar klarade sig utan blöjor så är jag tacksam för att vi får detta bidrag, och positivt förvånad över att vi blev erbjudna detta stöd utan att själva ta upp frågan.

Termin 3 närmar sig sitt slut

På fredag är det histologitenta och den 7 juni är det dags för den stora sluttentamen för den här terminen. Om mindre än en månad är alltså vårterminen slut. Fram tills dess blir det intensivt pluggande. Men nu när det äntligen blivit lite varmare väder är det svårt att sitta inne med näsan i böckerna. Solljuset lockar och gårdagen blev näst intill pluggfri. Istället var vi ute och pysslade i trädgården, satt i solen och fikade och grillade på kvällen. Idag måste jag verkligen ta tag i både tentaplugg och veckans fall.

Morgondagens redovising handlar om kroppens endokrina system. Jag är veckans ordförande och ska leda gruppdiskussionen kring sköldkörteln, binjuren, hypofysen, hypothlasmus och alla de hormon som dessa organ utsöndrar. Endokrinologi är, precis som mycket annat som vi läst om den här terminen, väldigt spännande. Faktiskt ett av de mest intressanta områdena! Många av hormonerna påverkar varandra i komplicerade ”kopplingscheman”, och det finns många sjukdomar som beror på störningar i hormonbalanserna. Veckans fall handlar om sköldkörteln och överproduktion av sköldkörtelhormoner som ger väldigt blandade symtom.

Förra veckan läste vi om näringsbehov och upptag av näringsämnen i tarmen. De olika näringsämnena (kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer och mineraler) tas upp på olika sätt och på olika ställen i tarmen, men kan också vara väldigt beroende av varandra för att tas upp. T.ex. är många vitaminer fettlösliga och kan bara tas upp tillsammans med fett. Olika sjukdomar i mag-tarmkanalen har olika påverkan på näringsupptaget och det är viktigt att förstå varför det är så. Vi fick också göra en datorövning där vi med hjälp av ett datorprogram analyserade påhittade patienters näringsintag och även gjorde beräkningar för vårt eget näringsintag. Det gick upp för mig hur nyttigt det faktikst är med lax, som ju också är väldigt gott. Lax innehåller fett av rätt sort, men också bra protein. Man ska ju försöka begränsa proteinintag från t.ex. gris och nötdjur eftersom det ger en ökad risk för tarmcancer. Lax är också väldigt rikt på t.ex. D-vitamin som kan vara svårt att få i sig under vinterhalvåret när vi inte utsätts för särskilt mycket solljus som annars hjälper till att producera vitamin D i huden. Mycket när det gäller kost och näringsbehov är egentligen ganska självklart, men det är bra att bli påmind om riktlinjerna och få en djupare kunskap om de molekylära mekanismerna som ökar förståelsen. Det var även intressant att läsa om kroppens olika substanser som signalerar hunger respektive mättnad. Kroppen har mycket starkare hungersignaler än mättandssignaler, vilket gör att vi inte alltid slutar äta i rätt tid.

Öppet hus på Pusselbitens skola

Även om det är 2-3 år kvar tills Oskar ska börja skolan så har vi fått rådet från barnhabiliteringen att readn nu börja fundera på vilken skola som skulle kunna passa Oskar bäst. Vi vet att det inte kommer fungera för Oskar att gå i en vanlig klass i en vanlig grundskola. Det bästa alternativet för honom kommer att vara en särskola/träningsskola speciellt anpassad för barn med autism. En sådan skola finns i Dalby, nämligen Pusselbitens skola. Så fort vi hörde talas om den här skolan så ställde vi Oskar i kö. Vi har hört och läst så mycket positivt om Pusselbiten och tror att skolan skulle vara perfekt för honom. Idag när det var öppet hus passade vi på att titta lite närmre på skolan och prata med personalen där. Vi fick ett väldigt positivt intryck av den fina skolan och den engagerade personalen. Alla barnen på skolan har en egen elevassistent under hela skoldagen och tiden på fritids. Undervisningen och aktiviteterna anpassas helt efter barnets förmågor och intressen. Barnen har möjlighet till undervisning och träning både i mindre grupper och enskilt i egna små rum som inreds helt efter barnets behov och önskemål. All personal har utbildning och erfarnehet inom autismspektrumtillstånd och använder alltid lågaffektivt bemötande. De använder bildstöd och tecken som komplement i kommunikationen med barnen. De möter barnen där barnen är och på barnens villkor. Eleverna på skolan har möjlighet att få skolskjuts till och från skolan i skolans bilar av elevassistenterna, som garanterar att runtinerna ser lika dana ut varje dag. Personalen verkar har största möjliga förståelse för den struktur, kontinuitet och tydlighet som barn med autism ofta behöver. Det gäller även behovet av anpassning. Barn med autism kan inte, och ska inte, behöva anpassa sig efter det som anses vara ”normalt”. Det verkar personalen på Pussellbiten ta på största allvar, för det märktes tydligt att på Pusselbiten är det personalen som anpassar sig helt och hållet efter barnen och deras behov. Precis som vi vill att det ska vara.

Oskar verkade gilla skolan. Förutom en fin lekplats så fanns det två stora studmattor på skolgården, vilket gjorde att han fann sig till rätta direkt. Han passade även på att utforska skolans utbud av böcker och bläddrade en lång stund i de böcker som handlade om siffror och bokstäver. Jag är helt övertygad om att Pusselbitens skola skulle vara rätt för Oskar. Jag håller tummarna för att han får en plats där när det väl är dags för skolstart.

Valborgshelgen

I lördags trotsade vi regnet och körde till Röstånga camping och hälsade på vänner som var där med husvagn. Det var en trevlig, naturskön camping som jag tror är en prefekt familjecamping en fin sommardag. Där finns bl.a en sjö där man kan fiska och paddla kanot, bassäng och vattenrutschkana, lekplats och en stor hoppkudde. När Oskar väl fick syn på hoppkudden så gick det inte att få honom därifrån. Våra vänners husvagnar låg precis intill som tur var. Det var inte helt lätt att hålla honom lugn och nöjd inne i förtältet när det regnade eller när det var dags för mat. Jag är så tacksam för att vi har så förstående kompisar som gör allt för att Oskar ska känna sig till freds.

Valborgsmässoafton firade vi på landet, utanför Sjöbo, med ett annat kompisgäng. Vi var nog närmre 30 personer, och stundtals blev det lite jobbigt för Oskar. Men jag tror att han ändå var ganska nöjd med dagen, för han fick både bada i varm badtunna och åka traktor. Till alla barnens stora glädje fick de åka traktor och vagn för att samla pinnar och ris i skogen till bålet. Vädret på söndagen var bra mycket finare än på lördagen. Vi kunde fika och grilla under klarblå himmel. Men när är solen var på väg ner kändes det genast kallt. Så efter att majbrasan tänts och Selma grillat marshmallows så begav vi oss hemåt.