Intensiv och krävande termin

Jag är inne på den åttonde veckan av läkarprogrammets åttonde termin. Detta är utan tvekan den tuffaste terminen hittills. Långa dagar på sjukhuset, många nya kliniska färdigheter som man ska lära sig, mycket teori att plugga på kvällarna, skriftliga inlämningsuppgifter och flera jourpass på kvällar och helger. Det tar på krafterna att försöka ligga i fas. Det är så lätt att halka efter och det finns i princip ingen tid till att ta igen det man inte hunnit med. Jag som helst vill ligga steget före får försöka acceptera att det är orealistiskt den här terminen.

Jag har kommit drygt halvvägs med ortopedin nu. Förra veckan var jag bl.a. ett par dagar på handkirurgen. Den här veckan ska jag till Trelleborg två dagar för att bl.a. se höft- och knäprotes-operationer. Även om det är tuffa dagar så underlättas de av att vi studenter blir väldigt väl mottagna vart vi än kommer inom ortopedin. Vår ansvarige ortoped/lärare är väldigt stöttande och peppande och bjöd oss till och med på fika i fredags när vi hade en lång och ganska krävande undervisningsdag.

Hopp i lugn miljö

Oskar älskar verkligen att hoppa studsmatta och här hemma har han sina egna studsmattor; en inomhus och en utomhus. Men dessa är ingenting jämfört med de studsmattor som finns på Jump. I onsdags kväll hade Autism- och Aspergerföreningen bokat Jump i två timmar och barn med autism och deras syskon fick lov att hoppa och leka i en lite lugnare miljö utan hög musik eller massa andra barn att ta hänsyn till. Helt perfekt!

Ortopeden

Igår började jag min fyra veckor långa placering på Ortopeden. Det drog igång med fullt fart och dagen gick i ett rasande tempo med massa nya moment som skulle övas in. Vi tränade undersökning av höft, knä och fotled på varandra. Det är många olika tester som ska memoreras för att kunna bedöma olika skador som t.ex. korsbandsskada och meniskskada. Vi fick träna på docka att göra en knäpunktion. Svullna knäleder med vätska måste alltid tömmas. Det roligaste av allt igår var att få lära sig gipsa.

På förmiddagen idag var jag med på en operation av en armbågsfraktur som behövde fixeras med ståltråd för att få leden i rätt position innan gipsning. På eftermiddagen var jag på introduktion på ortopedakuten. I morgon väntar akuten igen.

Jag ser fram emot mina veckor på ortopeden med skräckblandad förtjusning. Som så mycket annat är det väldigt spännande och intressant, men just ortopedi är väldigt praktiskt och kräver både teknik och muskelstyrka. Förmågor som jag inte riktigt känner att jag besitter.