Dagarna är så korta nu, och kvällarna är långa och beckmörka. Samtidigt som dagsljuset försvinner sinar energin raskt. Det blir inte mycket gjort om kvällarna nu när novembermörkret letar sig in i minsta vrå och lockar till någon sorts vinterdvala. Men snart så tänds alla adventsstjärnor och juleljus, vilket känns ytterst välkommet och välbehövligt. Med ljusen kommer förhoppningsvis energin tillbaka. Jag längtar så efter allt julmys, och nu är det bara en dryg vecka kvar innan julförberedelserna kan starta för fullt. Tills dess tillbringar jag kvällarna (efter att barnen somnat) på Downton Abbey, det magnifika godset där herrskap och tjänstefolk lever och verkar i det tidiga 1900-talets England. I alla fall är jag där i tankens värld. Tänk att jag fram tills nu missat detta storslagna historiska kostymdrama där kärlek och intriger, flärd och elegans, tillsammans med hårt slit och arbete, blandas till en helt underbar historia. Det är något visst med tiden kring förra sekelskiftet tycker jag. Slott och stora gods var fortfarande i bruk. Modet var helt annat. Möbler och föremål var så mycket elegantare. Att få insupa lite av denna atmosfär är härligt och piggar upp. För en stund blir det kompakta höstmörkret inte så kännbart.
Just nu visar SVT säsong fyra av Downton Abbey. Själv har jag strax sett färdigt första säsongen och ska därefter kasta mig över de nästkommande säsongerna.
Apotekare S. - SOM VILL BLI läkare 